Hur böjer du verbet skära (talspråk)
Hur böjer ni verbet skära? Min mamma och pappa lärde mig fel (eller rättade mig aldrig) så jag böjde det "skära, skärde, skärt". Det är ju den "naturliga" böjningen som ett barn skulle göra (och antagligen därför jag lärde mig det så). Jag fick ju så småningom lära mig den rätta böjningen så jag skriver aldrig skärde och skärt, men ibland slinter det när jag pratar... ;)
Jag undrar hur vanlig denna böjning kan vara i talspråk? Kan det vara så att jag inte är ensam?
Gamla böjningsformer i andra verb har ju försvunnit (vem säger t.ex. "simma, sam, summit" förutom 80-åriga tanter och gubbar?) så det kanske kan hända detsamma med denna böjning?