Hon är jätterädd för pappa på natten!

Alltså, vad fan?! Det där är inget annat än barnmisshandel.

1. Ni tvingar barnet gå emot sina naturliga instinkter för att det är mer "bekvämt" för er? Att barnet vill sova med föräldern är ju en överlevnadsinstinkt, samma sak med att den vill amma. Det är inte naturligt - eller bra - för småbarn att få sina naturliga beteenden ersatta med rutiner, hör ni inte hur skevt det låter? Att barnet gråter är ett tecken på att något är fel = att något av dennes behov inte är tillfredsställda (t.ex. trygghet). Barnet har dödsångest av att bli lämnad ensam, det är därför den skriker och gråter. Att den tystnar är för att den märker att den inte får hjälp och förlikar sig med att den kommer dö - INTE att den "tycker om" situationen eller att situationen är bra för ett barn.

2. Att lämna barnet livrädd med sin far var också helt stört gjort av dig. Vad ni istället borde gjort - och som pappan försökte göra - är att ge barnet trygghet med dig. Då lär sig barnet att "ok, om jag säger till om att något är fel med pappan så förstår han vad och ser till att fixa till det" (skapar trygghet), istället för som nu skapa otrygghet för barnet när ni totalt skiter i vad som är bra för den och att lyssna på vad den ber om för att "den ska vänja sig". Nej, vidrigt är vad det är. Hoppas ni skärper till er och att barnet inte blir allt för traumatiserat.