mina problem blir inte mindre för att andra har mer problem.

Nej, sånt tänker jag aldrig vara tyst om.
Människor är alldeles för självförverkligande och tar saker på allvar på ett sätt som ajg ser är direkt skadligt för deras medmänskliga kapaciteter.
Perspektiv är nyckeln till ALLT enligt. mig.

Ibland är det av stor vikt att sätta saker och ting i ett större perspektiv, definitivt. Och ibland kan det faktiskt lindra den egna situationen att hitta detta större perspektiv. Men vi ska nog vara glada att inte bara det allra allra värsta och viktigaste diskuteras här på FL, det skulle bli jädrigt trist här då. Och det är helt OK att tycka att vissa mer triviala saker är jobbiga _också_, så länge man inte anser sig ha patent på sorg eller vad det nu handlar om.

när folk nästan börjar grina för att deras ögonfransböjare försvunnit är det absolut på sin plats att säga "skärp dig för helvet din bortskämda snorunge!"

Många människor är åt hellsike för gnälliga för att jag ska orka lyssna på deras triviala problem, om dom inte själva hör att deras klagande är patetiskt tar jag gärna på mig att tala om det för dom

Det kan jag hålla med om. Men en del säger ju så oavsett vad det gäller liksom. Om någon håller på att bli vräkt "Tänk på dem i Afrika!" DÅ blir det störande... Men när det är som du skriver så blir man less.

klart att det finns värre det gjör det alltid. (_det finns dom som har det värre än barnen i afrika med) men att dom perssonliga problememn blir mindre problematiska för att andra har det värre är oftast bara tjurbajs.

Det tycker faktiskt inte jag. För mig hjälper det med perspektiv. Jag tycker tex det är vansinnigt jobbigt med trots och bråk och skrik och trams här hemma men när jag kommer ihåg att det finns barn som inte KAN trotsa och tramsa, för de kan inte ens prata, så blir det enklare att stå ut och ha visst överseende.

Som exempel.  

fast att ge ett perspektiv är inte att skrika lyxproblem tänk pa barnen i afrika.

Håller verkligen med dig. För några år sedan var jag sjuk, jag var deprimerad och hade bulimi. Då hände det ibland att någon sade "Men tänk vilken tur du har som har tid och ork att fokusera på sådant! Barnen i Afrika har ju fullt upp med att överleva". Jaha, så det var inte just det som jag gjorde då?

En annan irriterande sak är att om man engagerar sig i typ en sak, så kommer alltid en massa att klaga över "men varför fokuserar du på just DEN saken när det faktiskt finns barn som svälter i Afrika och valar som dödas i Grönland" eller liknande.

Som om man skulle kunna engagera sig i varje välgörenhet i hela världen! 

Stör mig överhuvudtaget när folk ska berätta vilken välgörenhet man SKA stöda. Alla har olika hjärtefrågor och vill  hjälpa till med olika saker, det är väl superbra då alla "problem" får hjälp istället för bara några få.

" Det är inte viktigt hur man HAR det, utan hur man TAR det"

Säger ganska mycket om hur man kan vända jobbiga saker om man VILL det.  

Jag förstår TS tanke. För ett par år sedan när jag var, på riktigt, deppig så fick jag t.ex. höra av en person att "när jag var liten så var min pappa minnsan riktigt jävlig mot mig och jag hade det jättedåligt, så du har inget att gnälla över ". Nähä, okej. Då känns det genast mycket bättre. Eller!?

Men visst, om en snorunge håller på och tycker att hela jorden går under för att en onödig pryl har försvunnit så kanske det är bra att jämföra med annat.