Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Haha, jaaa... det är jättesynd om mig som är sjuuuuk! :P Vill krypa ner i sängen med en bok men istället servar jag sjuka barn och planerar och fixar och försöker få stenkoll på läget... Något småilsk kanske men har planerat barnkalas på halloween (skrev inbjudningskorten igår kväll...), pejlat in läget inför julen, insett att äldsta fyller år på påsk och planerat in både påsk/firande med släkt och barnkalas även där samt veckan efter till nästa och när vi hinner fira mamma hehe... Fick nån jävla fråga för nån vecka sen om hur jag tänkt göra när jag fyller 30, herrejisses! Hade jag inte direkt tänkt på och visste inte att jag tydligen borde ha gjort det, men är minsann inne på planerandet av det med. Galet! Men kanske inte var så dumt för jag insåg att det vore smidigt med ett golv i utbyggnaden då och det lär ju inte hamna där av sig själv. Så exet har blivit informerad om kommande storhelger, barnkalas, vilka veckor han lämpligtvis borde ta ut föräldraledighet och en fin liten fråga om hur jag borde göra med det där golvet och lite väggar och sånt hehe... Informerat mamma om ungefär detsamma bortsett från golv och väggar och + en del matlagning.

Bra råd det där och TACK!  I´m on it!  Kram  

Det är nog ett problem var man än befinner sig i världen...

Om du verkligen inte vet - ge det tid och känn efter. Däremot kanske du redan vet, om du vågar känna efter? Rädslan för att såra någon kan ju göra så att man inte kan/vill se klart. Väntar du för länge riskerar du att såra båda, men om du verkligen inte vet är det ju svårt. Då gäller det att försöka komma till någon slags klarhet till det relativt snart. Huir du gör det vet bara du själv. Jag önskar dig lycka till och hoppas att det blir bra!

Vad vill DU? Med den förste alltså? och hur viktigt är det där med osäkerheten? Jag har insett att det är rätt viktigt för mig - inte att personen nödvändigtvis måste veta att det är något seriöst på gång utan att jag vill veta vart killen står. Är det kul att ses får väl se vad som händer eller något lite mer allvarligt?

Om jag hängt med i dina inlägg i tråden har jag iaf uppfattat det som att det är den andre du är mest intresserad av men att det är på tok för tidfigt för att veta säkert. Kan det vara så att du har den förste kvar fast den andre är mer intressant nu just för att du är osäker på vart det leder med den andre och du trots allt gillar den förste? Blev rörigt det där... Läste iaf nåhgot citat nyss om att välja mellan två killar. Det gick iaf ut på att m,an skulle välja den andre eftersom att om det förste varit rätt skulle den andre aldrig blivit akutuell... Typ. Värt att tänka på kanske?

Jag kan ju inte säga hur det är för just dig - försöker bara få in lite tankar.      

Haha har nästan kännt mig som en sån när jag spanat på småpojkarna på stan :P Visserligen inte mer än 7-8 år yndre än mig men de får nog fan växa till sig lite först... Men fina att titta på iaf! xD (förtydligar just in case att de iaf går på gymnasiet) Jag början fan bli gammal när det innebär att de är småpojkar tror jag...

Shit! xD

Fick just veta att jag får tre månader på mig att fixa en trea (en trekant alltså)

Mycket, mycket intressat får jag lov att säga... Undrar hur pojkstackarn tänkte nu?      

26, så det är inte direkt gammal - utom i det här fallet då... :P För tittar gör jag visst har jag iaf upptäckt men de är ju småpojkar.. inte vad jag vill ha. Men nog kan det vara svårt att se hur gammal någon är, absolut...

Med min knäppis och valfri tjej

Haha - förlåt! Men en typ 83-årig dam sa i veckan att jag måste tänka mig för för att jag faktiskt bliviot gammal eller något sånt. Haha - härligt! Tack för den! xD

30- är väl heller ingen ålder lixom? Men jag ska tydligen bekymra mig om att jag är närmare 30 än 20 - vad är problemet lixom?   

Sanningen?

Vad ska man ha gjort innan?