Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Jamen där bodde ju senaste dejten ju attans att jag inte visste det då annars hade jag tvångsbjudit in migsjälv på kaffe

Alltså jag kom på att det är två som bott i Huddinge tillochmed ju! haha. Jag ska hålla mig till Göteborg nu ju men jag jobbar då och då lite runtom i landet så håll kaffet varmt

Jag ser sjukt fram mot helgens dejt, jag kommer u sova där men jag ve inte om  jag känner mig redo för något sex eller så, jag blir rädd att sabba någonting genom att hopp i säng, jag vill ha kvar de där fjärlirarna i magen länge.

Jag tror på riktigt att detta är en jättebra kille, och tyvärr har mitt problem varit att de jag tyckt om inte tyckt om mig så jag har noll självförtroende att det kommer bli något för de jag gillat gillar aldrig mig eller så gillar de mig och jag står inte ut med dom.  

 Men jag har även lärt mig att det ofta är vi själva som sätter våra egna begränsningar, vi står i vägen för oss själva.
Det handlar inte om att tänka positivt jämt och ständigt, det handlar om att tänka så som är bäst för dig. Jag är inte alltid positivt, tvärtom. Jag har ofta stunder när jag är förbannad, sarkastisk, mordisk, sur och whatnot. Men det är känslor som, i rätt situation, lyfter dig istället för att dra ner dig. Det är helt okej att stampa på idioter, vara förbannad på dem, önska livet ur dem, bita (stora) huvudet av dem. Det är faktiskt, trots vad man kan tro, konstruktiva känslor. För känner gör vi, vi är människor. Så är det någon som är taskig mot dig, som utnyttjat dig, som är dum i huvudet, var förbannad eller sur. På honom, inte på dig själv. Och sen går du vidare, för idioten är inte värd att älta över. Ibland lär man sig av sina misstag. Ibland gör man som jag om samma misstag flera gånger, för jag vägrar att vara misstänksam mot folk på förhand. Jag litar på folk tills motsatsen bevisas, vilket gör att jag går på nitar om och om igen. Men hellre det än att vara bitter och förutsätta det värsta, sån vill jag inte vara och så vill jag inte leva mitt liv. Visst, jag blir sårad, men är det så illa egentligen? Jag har inte dött av det än.. jag vet att jag är bra och (oftast) schysst, och och jag vet att du med är det. Låt inte andra bestämma hur du ser på dig själv.

Fy vad ledsen jag är idag. Önskar att jag varit anonym i tråden så jag kunnat skriva av mig lite och få råd (skulle behövas) men nu är jag inte det så får hålla det för mig själv... Har iaf avbokat kvällens date och ska nog ligga hemma och gråta i stället

Har trasslat till det lite:(( Men det löser sig. Men känns som att dejta nya just nu inte är någon bra ide.

Gratis risifrutti till alla! Ni har exakt 2 minuter på er att hämta dem, sen börjar jag äta.

Försent.. den är slut.