Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Tror inte att jag hamnat i bubblan än. Då hade jag nog inte velat gå ut imorgon och spana. Men det känns ju fint att vara uppmärksammad. Vad jag menar är väl lite också att fastän han är så på så blir det inte jobbigt. Kanske för att han lyckas lägga orden rätt på något vis ändå. Fast om han ringer när jag ska ut imorgon blir jag nog lite sne. Jag har sagt att jag ska ut så jag tycker att han borde förstå att inte ringa då. Vi får se.

Men just för att jag förr tyckt att det blivit för mycket om en person hör av sig för mycket så gör jag inte det med honom. Och det är väl det som jag undrar över vad det beror på. För jag kan inte säga att jag är förälskad efter 29... 30 timmar. *s* 

Han kanske bara är en person som lätt kan ge uppmärksamhet utan att det blir för påträngande. Eller också så kommer det att kännas värre. Men så länge det inte gör det så är det väl bara att vara nöjd. Men jag tänker inte göra honom exklusv redan. Absolut inte. 

Och det kan jag faktiskt tycka är lite sorgligt. Man får inte prata med någon om man inte är beredd att fria verkar det som på de där sajtern. Jag som gillar att bara munhuggas en del utan att det behöver betyda så mycket.

Därför ska det bli kul att gå ut imorgon med ett gäng singlar för att ha kul. Då kan man snacka strunt med flera och hoppas på att man fastnar för någon. 

Jag tycker inte det i alla fall. Det är som att gå ut med ett gäng kompisar. Man samlas kring en aktivitet som man tycker är kul och i alla fall jag ser det som nummer ett att gå ut att ha kul med andra människor som befinner sig samma situation som jag. Sen att man vet att alla är singlar är positivt för skulle man spana in någon så vet man att den personen också vill träffa någon. Är man på en "vanlig" aktivitet eller fest så vet man inte vem som är gift eller sambo eller inte intresserad av att träffa någon. Sen har jag fattat det som att en del är mest inställda på att spana och ragga, men många tar det som en trevlig bieffekt istället.

Jag tycker ofta att det känns mer stelt och konstruerat att sitta vid ett cafébord och uppfinna en konversation, även om jag har lätt för att prata. Där är man verkligen där för att man tror att man eventuellt kan få ihop det med just den personen som sitter där. Och är det en tristgök så sitter man fast ett tag. På en shake-aktivitet kan man skifta fokus till någon annan om man känner att det inte stämmer med en person.

Nej då. Tänk på mig som är 44 och tre-barnsmorsa. Där snackar vi kört.

Det kostar en del. Men gör så att du registrerar dig och så går du in och spanar på aktiviteterna. Då märker du dels om det verkar vara något för dig (lite torrt nu i semestertider bara när inte så många är hemma, men det drar igån mer sen igen) och dels kan du ju spana in någon aktivitet som är mer allmänt öppen och där tid och plats står. Det brukar vara så att man ska anmäla sig och på vissa saker är det begränsat antal och så. Men om du ser att några ska samlas på en krog för att ha AW, då smiter du bara in där och smälter in. Har träffat flera som gjort på det viset.

Sov sött!

Du får väl ställa dig i ett hörn och låtsas att du inte tillhör gruppen. ha ha

Men tänk dig också att du vill gå ut en kväll och inte vill göra det själv, vill se en bio men vill inte göra det själv, vill spela badminton en dag och alla dina polare är upptagna - då har du bra alternativ här.  

Då får du väl anmäla dig till en vin- eller matlagningskurs eller monopol-spelarkväll eller också så skapar du helt enkelt någon aktivitet som du själv gillar och får med dig andra på den. Spetsknyppling kanske.

It will all be fine! Snart tänker du inte på det utan det ingår i din dagliga rutin.