Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Det är han som är korkad!

Jag förstår det. Har känt precis samma sak, så jag vet att det är svårt, men försök att vända ditt tänk. En kille som bär sig åt på det sättet. Vill du verkligen vara tillsammans med honom?

Jag tror att man blir besviken dels på ett förlorat hopp (att man känt "något" och så blev det inget) och dels blir besviken på sig själv för att man inte såg signalerna på att det inte var intressant för honom.   

Det hade varit kul. Sitta och dikutera nätdejtingens krångligheter live istället.

Och säg inte det - det kanske skulle bli nåt. Som en sista utväg du vet.  

Han ska inte störa dig när du raggar på HP. Borde han väl förstå.

En otäck klassiker är väl att säga att man tyckte att dejten var trevlig (även om den inte var det) men "jag tror inte att vi passar ihop".

Sen vet vi ju att du är en ful typ som bara dejtar kvinnor för att få en anledning att dricka Guiness.

Själv har jag nu börjat tycka att det är liiiite mycket från Mr Malmö. Han har ringt en gång idag. Sms:at fyra. Nu ska jag iväg och shoppa lite och då tänker jag "glömma" mobilen. Så får vi se hur han reagerar på det. moahahahaha     

Hej på er. Hur går det för er?

Själv är jag i en svacka just nu. Skulle helst vilja att Mr Right ringde på dörren i detta nu med blommor och en diamantring för att förenkla hela processen. Att jag skulle öppna med håret i en slarvig tofs och med lite halvdana kläder (eftersom jag tagit städdag idag) skulle inte göra Mr Right något. Inte heller att jag inte skulle orka vara trevlig och positiv hela tiden, för han skulle veta att jag var rätt ändå.

Det här är lite OT eftersom det här inte är nätdejting, men ni får förlåta mig men jag känner att jag behöver er åsikt lite grann.
Träffade på en kompis igår på stan. Han är en fd kollega som jag inte träffat sen i maj. En kille som jag kommer väldigt bra överens med och som jag snabbt blev väldigt "nära" med. Nej inte hångel, men vi kan prata öppet om i princip allt. Vi har roligt tillsammans och vi har alltid småflirtat lite. Satt ofta och fikade ihop, hittade alltid varandra när vi skulle ha större möten och så där. Vi är förstås kompisar på facebook och vi har alltid skickat fåniga och roliga sms till varandra, men vi har egentligen aldrig umgåtts på fritiden. Nu sa han att nu måste vi hitta på något tillsammans. Vi bestämde att vi skulle ta ett glas nästa vecka. Han tyckte att vi skulle göra det där jag bor. Till slut bestämde vi att det kanske "räckte med" att ta med en flaska vin och lite picknick mat och sätta oss vid vattnet nedanför mig. på skämt sa vi att vi skulle ta en tre till tre dejt, dvs umgås i minst 12 timmar. Jag sa att jag kunde ringa en annan kompis från jobbet och fråga ifall hon ville hänga med. Då frågade han om hon verkligen var hemma och om jag trodde att hon verkligen ville följa med. Så jag släppte väl det lite grann.

Så - frågan är ifall han är intresserad eller om han bara är kompis. Jag får känslan av att det är mer än kompis i alla fall. Sen är det ju det... I vanliga fall hade jag nog inte intresserat mig pga det här "problemet". Men han och jag kommer så otroligt bra överens så att det inte betyder något egentligen. Jag är 44 - han är 26. 

What to do?! 

Härligt med ärlighet!

Då ska jag vänta några dagar och sen föreslå tisdag eller onsdag tror jag. För den här dejten ska jag ha.

Nej det kan du inte göra. Jag har också ett konto på EK, men är inte betalande just nu. Håller på att avgör om jag ska byta från MP till EK just nu. Visserligen samma människor i stort, men jag inbillar mig själv att jag öppnar världen när jag börjar betala på det andra stället när jag tröttnat på det första och vice versa.

...Känns bara allt bättre det här ju!