Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

And I´m back! Eller inte. Har haft en riktig rävvecka. Lägger mina dejtingtankar på paus ett tag och koncentrerar mig på det liv jag redan har. Barnen framförallt. (Men jag kikar nog in då doch då här i alla fall och delar med mig av mina superba råd.) Jag hinner säkert dejta tids nog ändå.

Jag har inte varit här på FL eller på någon dejtingsida på en vecka. Hoppade in för att kolla läget lite bara på profilen och göra texten lite mer minimalistisk. Döm om min förvåning när jag upptäcker att Mr T ( han som jag tillbringade 1½ dygn med om ni minns) har kikat in på min sida. Varför kan man ju fråga sig. Inte har han skrivit något heller. Nåja. Inte aktuellt just nu i alla fall.  

Jag var inne i stora staden Stockholm igår. Åt middag med en (kvinnlig) kompis. På väg dit mötte jag en annan (manlig) kompis. Vi satt och pratade på T-banan - han var på väg för att dricka öl och spela biljard med sina polare - och jag passade på att tagga honom på FB på Stureplan när vi for förbi där. Det tog tre sekunder så ringde hans flickvän (som jag inte känner) och undrade vad i h-e han gjorde med mig på Stureplan när han sagt att han skulle göra något helt annat.

Thinking outside the box is good.

har nu bestämt mig för att inte nöja mig med något mindre än allt jag vill ha. Den killen jag haft en flirt med har inte ALLT och varför ägna sig åt honom då, mest taskigt mot honom när han kan träffa någon annan.

Jag vill ha EVERYTHING

Så när ska ni två ta och gå på en dejt tillsammans då?! 

Helvetes j-la skit alltså!!!!!!!!!!!!!!! GRRRRRRRRRRRRRR!

Skulle på en tredje date imorgon. Hade sett SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ fram emot den och killen också. Talades vid i morse och skulle bowla och gå på bio. I eftermiddags fick jag ett sms från honom om att han måste ställa in eftersom hans pappa hamnat på intensiven med en trolig livshotande hjärnblödning. Skickar ett passande sms om att det var tråkigt att höra men jag hoppades på att pappan skulle klara sig och att han (dejten) kunde höra av sig när han kände för det. Några timma senare får jag ett sms om att pappan dog i sviterna!!!!!

Han ska nu till sin hemstad och ta hand om allt praktiskt tråkigt. Skrev att jag beklagar sorgen och att han ska veta att jag finns för honom om han vill prata och att jag tänker på honom. Han tackade och sa att det kändes bra att veta. F-n vad trist! Ännu jobbigare för honom naturligtvis.

Kan inte låta bli att tänka på ett avsnitt i Sex and the City (ursäkta den svarta humorn) där Miranda skulle på date men han dyker inte upp, så hon ringer hem till honom och hans mamma svarar och meddelar att han dött men att hon är välkommen på begravning.

Börjar undra samma sak. De två senaste killarna på e-kontakt som jag hade ett någorlunda vettigt samtal via sms med, visade sig söka en kvinna som kunde typ piska dem, eller inte vet jag. Men de undrade om jag gillade dominans och om jag var bossig!!! OMG!!!!!

En annan på HP från nån annanstans ifrån än Stockholm där jag bor, berättar att han plockat massor med kantareller och frågar om jag har lust att hänga med. Visst, svarar jag, så fort du skickat privatjetten. Får till svar att du kan väl själv komma hit, tösen lilla. Yeah, right!

Haha, bor killen med liten snopp i Malmö så har jag stött på samma kille Sånt är ju himla viktigt att informera om..

Annan helg funkar såklart! Fler från Sthlm???