Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Det är som med kvinnor antar jag. Det finns dom som vågar och inte vågar säga saker rakt ut. Killar och tjejer är säkert mer lika varandra än man tror ur den aspekten.

Det är ingen ålder minsann:) se vad roligt vi har här i tråden haha. Tror alla får dessa små ögonblick ibland, men då får man kolla vad alla andra har åstadkommit och då inser man att man inte har det så tokigt

Aj då! Såna är sällan kul. Du får använda mitt mantra "Det går över"

Jag har ingen aning om vad du åstadkommet men du är nog långt från ensam att vara där du befinner dig.

Ok vad har alla åstadkommit då som inte du gjort?

Grattis i förskott!

Hmm, början inse så smått att jag är rätt svår... Om en kille i början är märkbart intresserad och alltför tillgänglig då tröttnar jag fortare än kvickt. Men om det är tvärtom och han visar ett litet men svagt intresse och är lite svår, ja då blir jag intresserad kanske just för att jag inte har någon kontroll över vad som sker. Och då önskar jag att de istället var lite mer icke svåra. Som min kära vän sa idag, hur de än gör så gör de fel.

Känns som att jag har en del att tänka på och fundera över varför det blir sådär.