Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Igår kväll hade jag ett långt prat med min date. Vi har båda börjat få känslor men när vi upptäckte att nästa gång våra scheman inte krockar är i mitten på mars så insåg vi hur svårt detta kommer att bli. Vi bestämde oss för att bryta kontakten helt ( min ide då det är smärtsamt att små dutta i något som är så svårt). Så här sitter en väldigt sorgsen Vanilla och önskar att allt kunde vara lite enklare För två månader sedan visste jag inte att han existerade och nu känns det så otroligt tomt:,(

Yo, Bad Ass, han är inte bra för dig. Det finns bättre

Tack.. man är glad att man har annat som jobb, vänner, träning o sånt som gör att man inte blir helt tokig.
Han hörde av sig snabbt förut men allt är om honom så ingen fråga om mig men tror han måste fokusera sig på sitt för att pallra..
Jag väljer nu att ej höra av mig mer, dagens mess räckte, så får jag se om allt rinner ur sanden, han skiter i mig alt att han börjar undra vart jag tagit vägen.. Jag väljer att ej vakna o somna gråtandes mer..o jag väljer att finnas där ett tag till men vet ej hur länge o väljer att ej prata med honom just nu för det är ej oss detta gäller just nu o då kanske han tar ett fel o förhastat beslut.. dock vet jag inte hur länge jag finns kvar..

träffa på en trevlig karl på HP - som sen slutar svara.

Ska inte måla den där fan på väggen än men det känns ändå som att nån annan smet in där och blev intressantare än mig - gamla vanliga
 

det har jag gjort fnurton gånger känns det som. Grejen är ju att jag vill ändå att min presentation ska vara "jag", för inte vill jag att någon tar kontakt med mig under falska förespeglingar? Samma med kort, jag skulle väl kunna ta ett kort lite snett ovanifrån där jag kikar under lugg upp i kameran och av en händelse har en väldigt urringad tröja på mig, men vafan. Så ser jag ju verkligen inte ut! :-O

Gick jättebra igår, stark, hörde ej av mig, jag tränade o drog hem o kollade film o däckade men inte ringde han, första gg sen vi träffades som han inte ringde/messa o sa godnatt, det stack en kniv i mig..

Vaknade o var helt färdig, hade svårt o andas o bara grät o grät o började blöda näsblod, var så länge sen som jag var så nere i någon o visst de sista veckorna var väl varningsignaler men har man frågat för ng vecka sen om vi ska fortfarande ses o han säger ja så får jag lita på det men just nu gör allt så ont o jag kan ej sluta gråta. .Mina kollegor måste tro jag är helt puckad som sitter med röda ögon hela tiden..

Hur fasiken ska jag börja lita på någon igen? Hur ska jag kunna känna mig fin och sexig för ng igen.. Hur ska jag träffa ng igen ? Vill bara lägga mig under ett täcke o få dessa månader ogjorda..

 

Phew snart en dag på jobbet nästan till ända, som fortsätter... med mera jobb det är så jag börjar ångra semestern. Det är inte nyttigt att ha det så bra på jobbet som jag har det nu tror jag

Det är skumt, på tal om dejting. Det verkar faktiskt skrämma en del att man är väldigt dedikerad sitt jobb. Jag är kanske extrem vem vet men jag är jag, svårt att ändra på, särkislt innan det finns något eller någon som är värd att ändra på det för liksom, flera har undrat redan vid dejt ett om jag inte kan dra ner på jobbet och annat direkt för att ha tid för just den personen, eller redan innan dejt ett (vilket ha resulterat i noll dejter för de personerna)

För mig är det ju som att be någon att dra ner på sin hobbyeller sitt intresse redan innan första dejten liksom.  
  

Ja jag tror det också även om han inte skulle erkänna det.. Nu har vi ju då paus men enligt min mening så har vi gjort slut. Han har lovat att återkomma när allt löst sig men om det är för det är han o jag då eller om jag har gått vidare eller att han vill leva själv så är det inget jag ens kommer fundera på.

Mina vänner sa men ta det som en paus, nix då går jag o hoppas o tänker o är lessen för varför han ej hör av sig. Han kan göra det imorn, om 3 veckor eller aldrig om han nu vill gå den enkla vägen.
Jag ser mig som singel men jag kommer säkert bryta ihop igen men just nu för tillfället känns som en stor sten har fallit från mitt hjärta. Hade jag inte sagt ng nu så hade jag suttit igen en kväll o undrat varför han inte kan höra av sig o så som det har varit de sista veckorna vill jag aldrig ha igen med ng.. Han sa tom själv nu att han inte är samma person som jag träffade o det har väldigt rätt i...

Paus o jag är inte komplatibla... har aldrig gått med på det.. men i hans värld så hade han nog gått med på alla tänkbara enkla vägar..Han kommer ej messa eller ringa förrän allt är utrett vad de ska göra o hur o om de ska leka lycklig familj igen, sorry men blir det så så kommer ingen i den familjen må bra..

Tänk om jag på fredag när jag skulle gå ut vara sugen på lite kravlös uppmärksamhet i sängen, tänk om han hade fått reda på det.. då hade jag varit rökt men samtidigt ska jag sitta hemma o som en lydig docka?
Mina vänner o han också är så söta som tycker att han hör av sig när allt lagt sig .. när o för att säga vad.. hejdå? Ähh jag vaxar hellre ( gillade din liknelse) så nu har jag bokat in utgång, massage, naglar o annat.. Shoppade loss på stan o planerat 4 pass träning resten av veckan o idag ska jag äta broccoli så det så.. han hatar det!

Hur tusan sänder man post? jag har bara massage o träning på lördag:) ska ut på fredag dock.. lät väldigt trevligt men vill inte tränga mig på o vi har ju ej träffats