Galliani skrev 2011-08-03 19:08:59 följande:
Gissar iofs att ts slutat läsa för länge sen med tanke på dårpippi-nivån i tråden.
Men alla ni som skriker om att "hunden blev provocerad" "klart som fan att den försvarar sig" och yada yada. Vad har ni för syn på hundar egentligen? Är det något slags otroligt ömtåliga krokodiler enligt er?
En hund och särskilt en collie - en av de riktigt intelligenta raserna - vet precis vad den gör när den biter en unge över ögonen. Den anser att den är högre i rang och sätter ungen på plats. För att den har fått uppfattningen av sin husse att det är ok. Klart att det är ts man som är det stora problemet i detta. Det är han som ställt till det i huvudet på hunden genom att inbilla den att den står på samma eller högre nivå än barnen.
En hund med sådana vanföreställningar kan endast vistas i samhället med munkorg. Eftersom den är farlig. Och den ska absolut inte vara i närheten av barn.
Kanske kan du ts få bukt med hunden, genom hjälp med hundpsykolog osv, men då måste du få bukt med din man först. Jag har haft ungefär samma problem med min hund, men här var det en ångestbitare - rädd för barn - och det är betydligt svårare. Den enda lösningen var att omplacera; det handlade om tid ch prioriteringar. Med liten baby hade jag absolut ingen tid att jobba bort hundens fobi. Och jag kommer inte skaffa hund igen förrän mitt barn vuxit förbi rycka i svansen-åldern; det är för jobbigt att hålla getöga i nacken hela tiden.
Hoppas det löser sig för dig ts.
Ärligt talat,hur mycket vet du om hundar egentligen? Du tror alltså på fullaste allvar att hunden tror den är högre i rang än barnet för att husse anser att sonen gjort fel som hela tiden är på den och även biter den?
Du talar om att förmänskliga hunden,men vad gör då inte du när du tror att hunden tänker som en människa?
Visst kan hunden uppfatta signaler från en människa,men då är det ens känslor man förmedlar till hunden,inte tankarna. För de kan hunden inte förstå.
Enligt dig så är det alltså helt ok att ett barn ideligen jagar,klänger och rycker och hoppar på hunden och t om kör på den och biter den,för hunden är ju lägre i rang? Och hunden ska alltså tåla det? Du tycker alltså inte att man har det minsta ansvar som förälder att lära sina barn hur de ska handskas med djur? Det gäller ju inte bara egna husdjur,man kan ju träffa på husdjur även på andra ställen. Att lära ett barn visa respekt för ett djur kan även lära det visa respekt för andra individer. Tänk på det!
Om hunden biter helt oprovocerat så är det en sak,men om den,som i detta fallet,bara försvarar sig efter att ha blivit bitet av ett barn så är det en helt annan sak,tycker jag. Hunden ska inte behöva tåla vad som helst. Framförallt inte då den har ont! Och vet man om att hunden har ont någonstans så är det ju desto viktigare att man lär barnet att låta hunden vara ifred.
Självklart ska man lära både hund och barn att visa ömsesidig respekt,men framförallt en 3,5-åring ska förstå så pass mycket att den inte beter sig på det sättet mot en hund eller något annat djur heller för den delen.
Jag har själv en 4-åring som mycket väl vet hur han ska handskas med djur. Han är uppväxt med hundar då både min mamma och mina svärföräldrar har hund. Visst kan han vara lite gåpåig ibland,men han lyssnar när man säger ifrån.
Så oavsett vad du tycker så är det en själv som förälder och djurägare som har det största ansvaret här. Uppfostran av barn och hund är både A och O här.
Kalla mig gärna dårpippi om du vill. Jag är själv uppvuxen med hundar och har en del erfarenhet,och jag har heller aldrig haft några problem med att få barn och hundar att samsas.
Ärligt talat så tycker jag det luktar mer dårpippi om kommentarer där man påstår sig veta så mycket när man i själva verket uppvisar total okunnighet på ämnet man diskuterar.