Är det rätt att adoptera sn-barn?

Svår fråga. Varför väljer man att adoptera barn med speciella behov och svåra handikapp?
Jag antar att man känner att man klarar av att hantera barnets handikapp och att man kan älska barnet oavsett vad. Adoptivbarn har ju speciella behov iom att de kan har traumatiska upplevelser, svåra separationer mm. Det ställer stora krav på de blivande föräldrarna. Barnet kan vara fysiskt friskt men ändå kan ha behov av stöd så som extra tillsyn, att man jobbar med anknytning osv.
Sedan så finns det många barn som har korrigerbara handikapp t ex hjärfel, klumpfot, gomspalt mm som man kan operera och bli bra ifrån. I sitt hemland räknas dem som sn men här är det inget direkt utan låt säga Lisa som kommer till Nisse och Petra från Kina har ett hjärtfel och gomspalt och en hörselskada. Man opererar hjärtfelet och gomspalten och får logopedhjälp och hörapparat och tecken som stöd och extra stöd på dagis och kanske i skolan. När Lisa är 9 år har hon bara sitt hörselskada kvar som hon alltid kommer att ha, hon kan göra allt annat som andra kan också.

Man kan inte välja bort sn på ett barn. Mycket kan hända under graviditeten hos biologisk mamma och under förlossningen mm. Man kan få ett friskt barn men som kräver massa stöd i alla fall. När som helst kan vilket barn som helst bli sn livet är så skört. Äv vanliga svenska barn kan bli handikappade och kosta samhället pengar så resonemanget är ju helt åt skogen att man ej ska adoptera barn med sn.

Jag tycker du Ts ska läsa mer information om hiv och andra sjukdomar. Hur de smittar och vad man tar för mediciner osv.