Det här med egen tid

Jag går ut med hunden själv! Men ja, oftas så har jag min man och min dotter med mig när jag gör något! Eller bara en av dom.

Ja alla är vi olika! Jag tankar energi tex av att sitta och bygga med duplo tillsammans med min dotter!

Absolut inte min mening att låta aggressiv!!  Tycker det är jättespännande att försöka förstå hur andra tänker. Och som jag sagt tidigare, belysa det faktum att alla INTE behöver "egentid"!

Fast när jag va föräldrarledig så funkade jag på samma sätt... Som sagt, alla är olika! :)

Nä men klart att du inte ska släpa med henne till träningen! :) 

Mina intressen har alltid varit sånt som jag lätt gör med min dotter, jag älskar att baka och kopplar verkligen av när jag gör det, jag älskar att sy och pyssla, jag älskar att påta i trädgården. Det enda som jag har släppt som jag faktiskt verkligen gillar är att jobba som simlärare på min fritid. Det har jag helt enkelt inte tid med nu när dottern är så liten...däremot så går jag gärna och badar tillsammans med henne! 

Jag menar självklart inte att man ska sluta med något man tycker om bara för att man blivit mamma! Men att gå och sätta mig på en parkbänk och läsa en bok bara för att få "egentid" finns liksom inte i min hjärna. Då sitter jag hellre hemma i soffan och läser en bok och har mannen eller dottern eller båda två bredvid mig läsandes böcker dom också!

Fast jag får ju läsa en bok själv, de gör jag när dottern sover! Och gå och simma själv...jag simmar 500-1000meter om mannen är med och badar... Men jag känner inget behov av att åka själv till simhallen bara för att simma!

Det var jag som myntade det här med att ev schemalägga egentiden.
Självklart menar jag det inte helt på ordet utan mer att ge tid till varandra eller hur jag nu ska uttrycka det.
Låter kanske konstigt hur jag än försöker.

Självklart blir det ju "schemalagt" om man har något en fast tid varje vecka.
Samtidigt har jag fler vänner som har barn och då gäller det ju att ha koll på när de har möjlighet att ses om man har bestämt sig för att göra något tillsammans med dem. Då kan det ju också bli lite schemalagt i form av "den 23/2, borta på kvällen"

Men, det är inte dit jag vill komma med den här tråden egentligen utan mer hur man lägger upp sin egna tid och att båda faktiskt har rätt till att göra saker på egen hand lika mycket. Ellerhur?

Vi har alla olika behov kring det här med att få vara lite själv helt enkelt. Någon tycker att egentid är att diska, någon annan att vara på stan i ett par timmar.

Som jag sagt innan och som många verkar hålla med om är att jag känner att jag tankar med ny energi när jag gör något utan man och barn men det innebär verkligen i n t e att jag inte vill vara med min familj.
Men det gör sannerligen mycket för mig själv just då.

Än en gång, alla är olika! Tycker det är intressant att läsa vad du skriver och försöka förstå behovet av att vara själv eftersom det inte alls finns hos mig.

Snälle nån då! Om det är så jag uppfattats så ber jag om ursäkt!! Verkligen inte alls så jag ser det!!!! Man är en bra mamma (eller pappa) om man mår bra! Och behöver du "egentid" för att må bra ska du ju så klart ha det! Jag ville bara belysa att det faktiskt inte är alla som mår bra av "egentid". Och så tycker jag det är intressant att prata om vad egentid är och försöka förstå behovet av egentid! Jag är verkligen inte en bättre mamma bara för att jag mår bäst om jag får vara med min dotter än någon som behöver vara själv då och då!