Jag har ett litet barn, ja! (trött på kommentarer..)

Senast igår hände detta mig, med kommentarer, fast omvänt. Träffade på mina svärföräldrars granne med hennes ettåring ; De är ungefär lika gamla va'? säger mamman säkert. Stolt som en tupp deklarerar jag att "nej, Lukas han är bara sex månader!"
Hon blev lite paff, tyckte väl att han var "stor". Jag var bara stolt, här är ju stor och vacker!

Kan tillägga att jag är en av dem som säger "nejmen, vad liiiiten" när jag ser en bebis. Men det säger jag till ALLA bebisar, för alla är så små i jämförelse med min! Allstå inget ont uppsåt alls, utan snarare en beundran för det lilla livet!