Jag känner inte min pappa.

Jag saknar en pappa i mitt liv, jag vet inte varför jag har börjat tänka på det så mycket nu min mamma och pappa skilldes när jag var två år.
Min pappa hade oss när vi var små varannan helg för det mesta men det sluta när jag var ca 10år.
Jag skrev en massa brev till min pappa när jag var liten men fick aldrig några svar.
När jag blev gravid med mitt första barn så sa han grattis sen var det inte mycket mer med det när min dotter var född så kom pappa hit med sin tjej och dem hade sprit med sig dem kom hit onyktra blev väldigt ledsen för det men ändå inte för att det är jag ju van vid han är alkolist.
Dem kom på min första dotters dop.

Det känns som han alltid föra över skulden på mig att jag aldrig ringer han och så men saken är att jag tycker det är obehagligt och jobbigt att ringa han.

När min andra dotter föddes dog min farfar kort därefter min man ringde runt till alla och sa att det blev en flicka men missa min pappa eftersom vi nästan aldrig har kontakt ca två veckor därefter dog min farfar och vi var på hans begravning då var min pappa sur på mig för jag inte hade ringt han när jag fick min dotter men han ringer aldrig till mig heller.
Jag fråga han om han ville hålla min dotter men han sa att han hade redan hållt så många bebisar i sitt liv och jag känner det som han ignorerar min sist födda dotter bara för att vi inte ringde han.
När vi hade dop för henne så ringde jag han och skicka inbjudnings kort när jag ringde han så sa han att han skulle komma efter jobb men han kom inte och hörde inte heller av sig.
Jag skicka julkort till nu i år också men vi får inte ens ett julkort av han.
Han brukar inte ens höra av sig på födelsedagar om vi inte skickar inbjudning till fest.

Jag känner mig så sviken och arg på han. Hur ska en riktig pappa vara? inte så iallafall har jag insett när jag ser min sambo ta hand om våra barn och alltid är där för dem.

Det känns som min pappa inte bryr sig om mig eller vår familj...Jag har försökt och försökt men nu orkar jag inte försöka mer för man kan inte bara ge och ge och inte få något tillbaka!

Nu är det så att jag är gravid igen men jag tror inte han vet känns som jag är skyldig att berätta det för han men jag tycker det är så jobbigt att ringa han...

finns den nån mer som har det som jag?

Vad tycker ni om dettta överdriver jag.