Grannen under klagar

Ett barn ska självklart få springa i sitt hem på dagtid. Grannen har ingen rätt att ställa krav på att en tvååring ska sitta still och hålla käft hela dagarna. Om det är så att grannen har något starkt skäl, nattarbete, egen bebis som sover vissa tider, migränanfall, kan man ju bjuda på att komma överens om vissa tider när man försöker undvika att barnet låter för mycket, men att barnet ALDRIG ska springa och leka hemma är ju helt orealistiskt och absurt av någon att kräva.

vi har haft samma problem. Bor en jätterar dam på över 90 år under oss. När vi flyttade in var hon jätteglad för de som bodde före oss hade små barn i samma ålder som ditt barn och hon klagade också på att det "dumpade". Oss kände hon lite sen tidigare och vi har skolbarn så de är ju inte hemma hela dagarna. Trots det händer det att hon ringer upp tills oss när hon inte orkar med.

Det visade sig att våra barn har lekrum över hennes sovrum.
Det har lett till att vi för det första köpte lite halvtjocka mattor och har lagt i det rummet. Vi ber barnen att GÅ, inte springa när de är inne (men ditt barn är så litet så det tycker jag inte ni ska göra), vi har också fått veta att mellan ca kl 16-17 vilar hon middag och då försöker vi att barnen inte ska vara i lekrummet. De har ett annat rum där de sover så de kan ju leka där.
Det är som mest livat om de har kompisar med sig hem men det säger hon att hon förstår att de måste få ha, men det händer att hon ringer upp då.

Vi har en bra relation med damen, hon vet att hon får ringa och vi vet att hon ringer verkligen bara när hon inte står ut mer. Vi hjälper henne med en del saker ibland också.

Jag har även beskrivit läget för värden men de svarade att de ljud vi skapar är fullt normala och det enda man kan göra är att prata med sin granne. Hon får sas "stå ut" så länge vi inte gör några extrema ljud. Om det skulle uppstå osämja kan värden prata med grannen.

Går väl lite emot strömmen, men jag anser att har man grannar under så går man inne, och undviker att springa.

självklart vi vuxna och lite större barn men jag tycker inte att TS ska tvinga en 2,5åring att gå hela tiden om man nu vill springa. Barn springer hela tiden:)

Någon gång får man ju börja lära sig. Ja, små barn springer, de är fulla av energi, men när menar du att det slutar vara okej att springa? Var går den osynliga gränsen för när man är stor nog att kunna ta hänsyn till andra?

Oavsett vad störningen kommer ifrån, så måste man ta hänsyn när man bor i lägenhet, likaså får man tåla att det är ljud, men om det är regelbunden störning så kan det bli för mycket till sist.

Om det är barn som låter, någon som spelar högt, en skällande hund eller vad som helst spelar inte så stor roll, en störning är en störning, barn har inte mer rätt att låta än en stereo eller nåt annat. 

Nu framgår det inte om barnet springer/dansar/hoppar regelbundet varje dag eller om det är en gång i veckan osv. Eller om grannen är överkänslig.
  
Har man barn tycker man kanske att det är en rättighet att barnen får leka högt inne, för barn måste leka osv men det är ingen självklarhet. Många tycks tro det. En del föräldrar blir såklart "hemmablinda" av ljud som barn gör.

Prata igenom detta med er granne så ni slipper osämjan, det är så hemskt tråkigt när man bor så nära varandra.  

resonerar du på samma sätt om det är en hund som står och skäller? en hund ska ju oxå få vara en hund...eller om nån granne spelar högt, en musiker måste ju få vara musiker? 

 

Hade exakt samma problem när vi bodde i lägenhet.. vart bor ni?
Först fick vi ett argt och dessutom osignerat brev om att barnet lekte för tidigt på morgonen.. Skrev tillbaka ett argt brev och frågade om dom hade några tips till hur man fick henne att ligga kvar i sängen..
Sen någon månad senare kom dom upp sent på eftermiddagen och sa till när hon sprang runt och lekte.. Då fattade jag att det var inte ens grannen under utan två våningar under?!! Alltså inte den som fick mitt arga svar..
Barn själv hade dom oxå, lite äldre iofs men ändå. Borde iaf ha vett att fatta att barn måste få leka. Vi pratade med bovärden och han sa att vi inte behövde oroa oss.
Stå på dig och låt ert barn leka, prata med bovärlden så dom vet om problemet.
Klarar man inte av att höra normala ljud från familjer då ska man kanske välja en annan boendeform..

Jag har fått nog  och pallar inte mer. Min granne ovanför har 2 ungar och nu pratar vi inte 2-åringar utan 4 0ch 8  och dom för ett konstant liv fram till 22-23- tiden, ibland längre.
Först trodde jag det var barnmisshandel på G  och gick upp och ville kolla att ungarna var ok men det var falskt alarm. Dom tog så illa vid sig så nu pratar dom inte med mig.vad göra?
Men volymen har ökat...det smäller och dundrar vidare...

Jag håller fullständigt med en annan skribent här. Resonerar man att barn ska få vara barn så kan man väl säga att musiker får väl vara musiker och leva som han vill oberoende om han stör sina grannar eller inte. Tål man inte lyssna på grannens musik får man flytta. Och om en 10 åring vill lyssna på hög musik så får han väll glra det. Barn ska vara barn och vara glada. tål inte grannen mitt barns musik lyssnande så får han väl flytta. Man ska inte störa grannar oberoende av vad man är för typ av människa. Barn eller vuxen eller annat. jag tycket att det är faktisk tvärtom. Den som inte klarar av att leva på ett sånt sätt som inte stör sina grannar har inget med en lägenhet att göra. Utan dom får skaffa hus eller annat boende. Där kan dom leva fritt och få vara hur glada dom vill. Men här verkar uppfattningen vara annorlunda. Den som stör får stanna kvar i lägenhet och fortsätta störa.