Anonym (tror inte det) skrev 2011-08-31 14:28:25 följande:
Nu är jag ingen expert men jag tror att psykopater saknar självinsikt och faktiskt inte bryr om ifall andra tycker att de är onda eller manipulativa. De sätter sig troligtvis inte ner framför datorn och reflekterar över sina eventuella brister samt efterfrågar andras åsikter på nätet kring deras personlighet.
Du är nog ingen psykopat.
Du tror på godhet och ondska och säger att du känner dig ond inuti. Du har alltså ett så kallat samvete. Även följande talar för ett samvete och sådeles mot psykopati:
"Jag skulle aldrig skada någon med vilje eller låta bli att hjälpa någon i min närhet. Jag är snäll, rättvis och klok (enligt många) Jag har stor social kompetens och en människokännare."
Du skriver att du inte har känslor men bevisar i nästa stund att det är just vad du har:
"Jag avskyr barn och korkade människor."
"Det som kan få mig att må illa är när djur blir plågade."
Hade du inte haft känslor så hade du inte avskytt barn och korkade människor. Du hade inte brytt dig om plågade djur. Du hade helt enkelt inte känt någonting.
Och även moral tycks du ha:
"Jag vet hur man borde känna inför olika saker och beter mig därefter."
"Jag skulle aldrig skada någon med vilje eller låta bli att hjälpa någon i min närhet."
Vad är det som gör att du tror att du är en psykopat? Ingenting du har beskrivit tyder på det vad jag kan se. Det finns t.ex. inga plikter i världen att man måste tycka om barn eller att man måste tycka synd om utsatta människor. Det är faktiskt totalt omöjligt för en människa att bry sig om precis alla människor i världen och reagera med starka känslor på allt som händer runt omkring oss. Skulle vi ta till oss av allt så skulle vi inte leva länge.
(Vissa experter säger att man tidigt kan märka psykopati hos vissa barn som senare kommer få diagnosen (fast det heter väl antisocial personlighetsstörning?) och att detta bl.a. kan visa sig genom att barnet är elak mot djur och inte bryr sig om regler och straff.)
Jag känner mig ond för att jag tänker så elakt och själviskt hela tiden...även om jag aldrig ger utlopp för det. Jag tänker ofta på hur det skulle kännas att få göra livet riktigt surt för någon jag hatar....eller till och med ta livet av någon. Men så kanske alla tänker. Men jag tycker ofta att alla andra verkar snällare och mer äkta än mig. Som att jag bara spelar snäll och hjälpsam för att passa in.
Jag har diagnosen bipolär typ 2.....det är kanske min sjukdom som spelar ett spratt med min självbild. Det känns som att jag inte vet vem jag är på riktigt...att hela jag bara är en välspelad roll.
