• Äldre 2 Sep 19:57
    2924 visningar
    12 svar
    12
    2924

    Har vi någon chans?

    Just nu håller vi på med IVF, men sambons spermier är så dåliga att jag funderar framåt. Jag är 30 år och sambon är 42. Han verkar vara för gammal för många länder, eller räcker det att jag är yngre? Skulle inte vilja få ett lite äldre barn nämligen... Dessutom är vi inte gifta, så man måste lägga på ett par år till minst... Det värsta är att sambon är så lugn och vill inte prata om adoption ännu ens! En sak i taget, säger han och det gör mig tokig!

  • Svar på tråden Har vi någon chans?
  • Äldre 2 Sep 20:27
    #1

    Hej,

    Ni har fortfarande chans, men det börjar verkligen bli bråttom.

    Ni måste gifta er ganska omgående. Och lämna in ansökan om medgivandeutredning hoc socialtjänsten innan han är 42 år och 364 dagar gammal. Dessutom bör/måste ni ha gått föräldrautbildningen innan ni söker medgivande.

    Ring socialtjänsten i er kommun och förklara läget!

    lycka till {#emotions_dlg.flower}

  • Äldre 2 Sep 21:27
    #2

    För att förtydliga ovanstående inlägg. Det viktigaste är att ringa socialtjänsten och LÄMNA IN ANSÖKAN om medgivande utredning innan din sambo fyller 43! Många men inte alla kommuner har 42 som åldersgräns oavsett hur ung den yngsta i förhållandet är.

     Ni måste enligt lag vara gifta innan ni får medgivande men ni kan utredas som sambor och gifta er under utredningen, men ni får fler länder att välja på ju längre ni varit gifta.

    Till din man skulle jag vilja säga: Ansök om medgivande NU eller tyvärr aldrig. Om det sedan inte känns som om du vill adoptera ett barn när du väl om kanske ett år måste fatta det slutgiltiga beslutet att ansöka om adoption i ett land så kan du säga NEJ då men du kan troligen inte om ett år komma o säga JA jag skulle vilje adoptera om ni inte innan du fyller 43 har lämnat in en ansökan om medgivande till Socialtjänsten. Du har allt att vinna och inget att förlora på en sån ansökan! Kom ihåg att du när som helst kan stoppa hela processen tills ni skickar erat medgivande till ett land ( egentligen även efter det).

  • Äldre 2 Sep 22:46
    #3

    Visst ska man låta allt ta sin tid, men inte hur länge som helst. Det är inte försent för er, men det brinner i knutarna om ni ska få bli adoptivföräldrar över huvud taget.


    Kan inte nog understrykas hur viktigt det är att ni har lämnat in en ansökan om medgivande till familjerätten i den kommun ni är skrivna INNAN din sambo fyller 43. Det är ansökningsdatum som gäller. Det kan vara strategiskt att ni lämnar in er ansökan strax innan han fyller 43, av flera skäl. I  vissa kommuner vill familjerätten att man har gått den obligatoriska föräldrautbildningen innan de påbörjar utredningen. Må så vara, men INSISTERA på att ni får lämna in er ansökan oavsett. Med kursintyget i er hand kan ni be att familjerätten börjar utreda er. Ring till familjerätten och be att de skickar hem ansökningsblanketter till er. Man måste ansöka skriftligt. Passa samtidigt på att fråga om var ni ska gå den obligatoriska kursen. Det kan vara väntetider till den, och det kan dröja innan de sätter igång. Ni behöver inte alls ha bestämt er för att vilja adoptera när ni lämnar in er ansökan, men om ni väntar tills din sambo känner sig redo är det stor risk att det aldrig blir någon adoption. Gift er! Gift er så snart som möjligt. Det går bra att gå till rådhuset en vanlig vardag bara för att få det gjort. Samma sak här, det är datum för registrerat äktenskap som gäller. Vill man ha ett stort bröllop kräver det planering under lång tid och kanske att man sparar pengar. Den tiden har inte ni. Anordna en fest senare i så fall, kanske samtidigt som ni har en välsignelsegudstjänst i kyrkan. Många länder kräver att ni har varit gifta en viss tid för att acceptera er som blivande adoptivföräldrar. Ställ er i kö som sökande hos minst en adoptionsorganisation. Ni betalar sökandeavgiften och börjar samla kötid redan  nu även om ni fortfarande håller på med IVF. Skulle iVF:en lyckas och adoption inte längre är aktuellt för er går ni bara ur kön. Gå för all del inte ur kön vid en konstaterad graviditet. Om den inte skulle resultera i ett levande barn och i har gått ur kön kan ni inte få tillbaka er gamla köplats om ni ångrar er. Läs på de olika organisationernas hemsidor vilka länder de samarbetar med och vilka krav dessa länder har och välj organsiation utifrån det. Det är jättelånga köer till många länder, och ni måste hinna stå i kö, göra iordning en ansökan, vänta på barnbesked och hämta hem barnet INNAN MEDGIVANDET GÅR UT. Ett medgivande är giltigt i två år. Datum för nämndens beslut gäller. Om medgivandet går ut innan ni har hunnit få ett barn måste ni ansöka om ni utredning. Då kommer din sambo att vara i 45-årsåldern och då är det mycket stor risk att ni inte får något nytt medgivande. Det är mer än ett sökande par som har fått kalla tillbaka sina ansökningar från ett land på grund av de svenska myndigheternas hård inställning. Ni ska alltså inte vänta med att ställa er i kön hos adoptionsorganisationerna. Om ni sköter era kort väl kan det tänkas att ni klarar att genomföra en adoption.

    Jag förstår att du helst vill adoptera ett så litet barn som möjligt. Det begränsar era möjligheter ytterligare.

    Visa din sambo denna tråd. Förklara för honom att man inte behöver ha bestämt sig för adoption när man ställer sig i kö och när man ansöker om utredning.
  • Äldre 2 Sep 23:21
    #4

    Tack för alla svar!! Försökte få sambon att läsa här, men han vägrar. Han vill se hur det går med vårt försök nu först, jag ruvar nu...sedan kan han börja tänka på nästa steg. Jag blir galen på honom!

  • Äldre 2 Sep 23:28
    #5

    Lägg fram det såhär: En anmälan till kommun och tex AC behöver inte vara ett steg mot att verkligen utföra en adoption. Det är en lite omständig och prisvärd (2000-3000 kr/år) försäkring för att om det inte löser sig med IVF( håller tummarna) så har ni ändå en "garanti" att ni kommer bli föräldrar , på något sätt.

    Kalla det barnförsäkring!

    Så började vi. Vi var INTE mogna för adoption när vi sökte... Nu är vi Jättelycliga över vår adopterade son.(3 år senare)

  • Äldre 2 Sep 23:41
    #6
    Colourful skrev 2011-09-02 23:21:32 följande:
    Tack för alla svar!! Försökte få sambon att läsa här, men han vägrar. Han vill se hur det går med vårt försök nu först, jag ruvar nu...sedan kan han börja tänka på nästa steg. Jag blir galen på honom!
    Det du beskriver är nog VÄLDIGT VANLIGT, dvs att ena parten är längre fram i tankarna på adoption än den andra. Om han inte hinner fylla 43 innan test dag så kanske du ska ta reda på ännu mer fakta medan du ruvar färdigt och sedan servera honom den fakta du hittat. Om inte annat för att själv känna att du har en annan utväg än bara sorg om det inte går vägen. För mig var adoptionstankarna min livlina under alla IFV försök, för att inte psykiskt bryta ihop av hormoner o känslor.
    LYCKA TILL MED RUVNINGEN!
  • Äldre 3 Sep 09:57
    #7

    Tack! Det är min livlina också, det är väl därför jag bröt ihop igår kväll när han vägrar förstå. Tack för era svar!

  • Äldre 30 Sep 11:54
    #8
    Emeli skrev 2011-09-02 22:46:01 följande:
     Det är jättelånga köer till många länder, och ni måste hinna stå i kö, göra iordning en ansökan, vänta på barnbesked och hämta hem barnet INNAN MEDGIVANDET GÅR UT. Ett medgivande är giltigt i två år. Datum för nämndens beslut gäller. Om medgivandet går ut innan ni har hunnit få ett barn måste ni ansöka om ni utredning.
    En fundering här då, man ska alltså inte göra utredningen för tidigt för då går den ut? Tänker att som jag förstår det så kan det vara 3-5 års kötid osv så om man ställer sig i kö nu och får fixat utredningen inom säg ett år så är det helt i onödan för att den ändå hinner gå ut o måste göras om? Har jag uppfattat det rätt?
  • Äldre 30 Sep 15:48
    #9
    hosianna skrev 2011-09-30 11:54:34 följande:
    En fundering här då, man ska alltså inte göra utredningen för tidigt för då går den ut? Tänker att som jag förstår det så kan det vara 3-5 års kötid osv så om man ställer sig i kö nu och får fixat utredningen inom säg ett år så är det helt i onödan för att den ändå hinner gå ut o måste göras om? Har jag uppfattat det rätt?Ja.
    Ja. Det gäller i många fall såvida man inte ska ansöka från ett land som det inte är någon väntetid i Sverige till. Det finns ju faktiskt några sådana, t.ex. Kina, Kenya och några till.
  • Äldre 30 Sep 21:24
    #10
    Emeli skrev 2011-09-30 15:48:24 följande:
    Ja. Det gäller i många fall såvida man inte ska ansöka från ett land som det inte är någon väntetid i Sverige till. Det finns ju faktiskt några sådana, t.ex. Kina, Kenya och några till.

    Det kan ju också vara så att det helt plötsligt finns ett barn på "barn söker familj-sidorna" som ni skulle vilja försöka få adoptera och det gäller det att ha medgivande förstås.
    Eller om det öppnar ett nytt land som man söker pilotfamiljer till. Då går man inte alltid efter kötid

  • Äldre 30 Sep 21:43
    #11
    Hej och Hopp skrev 2011-09-30 21:24:14 följande:

    Det kan ju också vara så att det helt plötsligt finns ett barn på "barn söker familj-sidorna" som ni skulle vilja försöka få adoptera och det gäller det att ha medgivande förstås.
    Eller om det öppnar ett nytt land som man söker pilotfamiljer till. Då går man inte alltid efter kötid


    Ja det stämmer.

    Det finns både för- och nackdelar med att vänta med utredningen, och tvärtom. Nu är det ju inte hela världen för de flesta om den får göras om - det blir en del jobb så klart, men den nya utredningen kan ofta baseras på den gamla. De som verkligen behöver vara taktiska är de som riskerar att drabbas av åldersgränserna. Det är mycket synd om de som vid 43-44 års ålder tvingas ansöka om ny utredning på grund av att medgivandet gått ut och då får avslag. Dessa hade definitivt vunnit på att ansöka om medgivandet till strax innan 43-årsdagen och samla kötid innan. Samtidigt kan det innebära förlorade möjligheter att adoptera ett barn med särskilda behov eller att bli pilotfamilj, vilket i sin tur alltid är ett risktagande ... svårt att råda  Obestämd
  • Äldre 30 Sep 22:15
    #12

    Ja är man på gränsen till att hinna pga ålderstrecket så gäller det att vara taktisk!

Svar på tråden Har vi någon chans?