StockholmsMammor till SeptemberBarn

Ebbe har också bytt skinn. Vi smorde in honom med babyolja ett par gånger så blev det bra. Jag känner mig också trött och lite frustrerad. Ebbe vaknar omedelbart om jag lägger ner honom när han somnat. Så jag eller sambon måste hålla honom hela tiden. Undantaget är bilstolen, har han somnat i den i bilen kan han sova vidare en stund i den när vi kommit hem. Är iaf ganska tröttsamt att vara så bunden. Henrik är hemma imorgon också sen börjar han jobba. Jag kommer ju knappt ens kunna klä på mig eller gå på toaletten när vi blir själva hemma! Han sover inte ens i vagnen när vi går ut, utan blir ledsen och vill bli buren. Måste snarast införskaffa en sjal tror jag...

Sjal låter som en bra ide tycker jag

Flisan: Hihi, vad mysigt det ser ut! Adrian såg mer skrämd ut, men han verkade ändå njuta när vi badade honom. Sen på slutet blev han kall och skrek istället. Nu vet vi inte riktigt om vi vågar bada honom när naveln blöder sådär... var ganska mycket blod i den i morse igen. BVC kommer kl 13 så ska fråga henne vad vi ska göra!

Frelin: Har ju ett tiotal påsar mjölk i frysen som jag samlat upp i uppsamlingskopp under amning just för det ändamålet... men tycker på nåt vis det känns för tidigt att börja flaskmata. Amningen funkar ju bra och vill inte störa med något nytt riktigt än. Nu har vi gjort så att om han inte somnar efter ett av nattmålen så går Lisa upp med honom till soffan ett par timmar. Så visst får jag en del sömn. Men ligger väl så pass mycket på minussidan att det skulle behövas mer. Nåväl, lite middagssovning idag sen får det bli iaf...

 

Ang. bärsjal så har vi en vävd långsjal. Lisa har hållit på och lärt sig hur man knyter den och en gång har vi provat att knyta in Adrian än så länge. Han somnade typ direkt. Jag borde verkligen ta mig i kragen och lära mig också, särskilt som Lisa börjar jobba nu på måndag... finns många tillfällen under dagen då man tänker att NU skulle sjalen verkligen behövas! Den är dock 4,5 meter lång och 70 cm bred så jäkligt mycket tyg att hantera

 

Nu ligger Adrian nöjd i sin liggkorg! Jippi!!! La vetekuddar intill honom, en bakom ryggen och en uppe vid huvudet (gammalt knep från min mormor, de är ju vana vid lite tryck mot huvudet...) och så snuttefilten mot magen. Verkar funka än så länge

Nimah: "Skönt" att någon har samma problem som vi... Man undrar ju lite hur det har blivit sådär så snabbt? Tycker vi varit noggranna med att låta honom sova i liggkorgen dagtid. Men de lär väl sig jäkligt snabbt. Plus att det ju blir mycket varmare och gosigare i famn förstås. Adrian brukar gilla att ligga mage mot mage och liksom trycka ner sitt huvud i mellanrummet mellan min arm och utsidan av ena bröstet, så att pannan stöttar lite mot armen. Ser ganska knasigt ut, men han låg ju precis sådär snett och tokigt i magen. Kolla min mormors knep i mitt inlägg ovan och testa det, kanske funkar för Ebbe också?

Vissa barn är väldigt närhetstörstig och det är inget man "skapar" utan deras personlighet. Elvira var sån som inte gick att lägga ner öht. Hon har aldig någonsin sovit i sin spjälsäng utan sov för första gången i egen säng vid nästan 3 års ålder. Lovisa har varit mycket meer självständig och sovit bra i spjälisen från några månaders ålder. Hon var allmänt mer nöjd. Emilia lutar mer åt Lovisas håll för hon kan sova själv ett tag iaf och kan ligga vaken själv en stund.

Vi har köpt en BabyBjörn Miracle som ska vara speciellt utformad för att vara mjuk och skön för nyfödda. Jag vet att många verkar ha problem med BabyBjörn men jag är supernöjd! Skönt för min rygg och Livia verkar sitta skönt och nära mig, somnar direkt.

Vår Baby Björn funkar super. Jag får ju inte lyfta mer än bebis efter snittet, så att ha barnvagn ut å in i bilen är uteslutet. Använder istället bärselet ganska flitigt å det är verkligen kalas.

Amningen börjar komma igång nu :) Dock vill mjölken inte riktigt rinna till ordentligt (eller rinner gör det som fan men det räcker inte för att han ska bli mätt) så nu får han både bröst å flaska. Ett steg i rätt riktning iaf...

Isabelle82 - Samma här, jag är ju också snittad! Super med BabyBjörnen.

Jag har sen igår haft en hemsk känsla av att jag skulle råkat skada Livia utan att veta om det. Hon är så stark i sin nacke redan så hon flänger med sitt lilla huvud åt alla håll och kanter. Jag försöker så gott jag kan att stödja, men ändå.

Det är såklart sant... Sen kanske det har att göra med om det är första barnet också? Då finns ju onekligen mer tid att låta dem ligga intill. Som nu när han faktiskt sovit i snart två timmar själv i sin liggkorg, då börjar jag vanka runt och undra "ska han inte vakna och ha mat snart??" Har ju plockat undan här hemma och fixat, bara amning som fattas liksom

Shit, man har ju så mycket med sig från alla håll, olika åsikter som folk prackar på en utifrån egna erfarenheter. Jag sov i eget rum från jag var 3 mån, så det tycker såklart min mamma är det bästa och det är det jag fått med mig hemifrån, att det är "skadligt"att låta dem sova i ens säng för länge och att låta dem ligga för mycket i famnen - vad nu FÖR mycket skulle vara?! Dumt att jag ens håller på och tänker på att uppfostra en 12 dagar gammal bebis... i synnerhet när jag är så trött att jag själv inte vet vad jag heter.