Rökning och operation

Jag ser det som svårartad utpressning och att vården utnyttjar sin maktposition. Jag har själv rökt och vet hur man kan bli behandlad. Allt från att skolsyster inte ger någon huvudvärkstablett till en rökare, till att man inte får medicin för en åkomma som läkaren själv sagt inte har med rökningen att göra.

En vän till en vän fick ett liknande ultimatum som kvinnan i artikeln, och hon klarade inte av att sluta röka, fast hon verkligen försökte. Som straff får hon nu gå med smärtor och utan operation ...

Och jag ser det som att vården ställer orimliga krav. De delar upp människor i en grupp som är värda behandling (för att de lever sunt) och en grupp som inte är värda behandling (för att de lever osunt). Hur skulle du själv reagera om vården krävde att du slutade med kaffe och choklad för att få den vård du behövde? Om den enda förklaringen du fick var att du statistiskt sett kunde bli frisk lite fortare då? När de ändå utövade sitt maktmissbruk, så kunde de också kräva att du inte såg på TV under 4 veckor före operationen och avstod från sex ...

Vad skulle ni tänka om ni läste att ett landsting beslutat att alkoholister inte längre skulle få vård? Att de skulle få valet att gå hem och sluta dricka eller att få vara utan vård?

Jag är en rätt principfast människa och jag viker mig inte för utpressning. Om vården krävde att jag skulle sluta dricka kaffe för att få rätt till vård, då skulle jag hellre vara sjuk. Bara och endast för att de ägnar sig åt maktmissbruk och roar sig med att tvinga folk att göra som de säger, och det motsätter jag mig. Jag säljer inte min själ och integritet på det sättet!

Så en överviktig får gå hos en dietist? Men en rökare skickas hem med en order att på egen hand avsluta sitt missbruk? Orimligt!

För en rökare är ett dygns rökfrihet en gigantisk kamp. Att "hålla upp i 4 veckor" är att sluta röka.