Jag ångrar mig så mycket!!!

Jag har varit i din situation men min kille gjorde aldrig slut. Det är jag jätte tacksam över att jag fick en chans utav honom att visa att jag ville ändrra på mig,

Det ni behöver är att prata med varandra.
Jag och min sambo pratade inte så mycke me varandra förut men nu efter detta som hänt så har allt blivit mycke bättre än va de va innan.

Så för mig har de blivit bra. men är inte alla som klarar sig igenom en sånhär sak.

Hoppas ni löser detta och ni blir lyckliga i framtiden.

Lycka till

Nästan allt är möjligt om relationen i grunden är bra, om det finns viktiga bitar att bygga på - och om båda vill. Tror jag.

Där är svaret (och frågan);
Hur bra är (var) er relation egentligen..? Att söka sig till andra för att få bekräftelse antyder ju att man inte upplevde att man fick tillräckligt med bekräftelse inom sin relation.. OM detta stämmer kan man också fundera på orsaken.. Slentrian? Ointresse? Kommunikationsproblem..?

För att kunna svara på din fråga så behöver du/ni fundera på dessa saker.. Varför hände det? Vad betyder det egentligen?

Om det faktiskt var en "oviktig" lek under en mindre "svacka" i en - för övrigt - bra relation så finns helt säkert alla möjligheter att reparera och hitta en tillit. (förutsatt att partnern fortfarande vill...)
Om det däremot visar sig att händelsen är ett symptom på att ni egentligen inte har/hade det särskilt bra, brister och olikheter som är knepiga i grunden - ja, då är det inte säkert att det är lika enkelt..

Mitt enda råd är att du själv reflekterar över hur er relation var (innan chattandet), skriver ner i detalj vad du vill ha och behöver - hur du tänker dig framtiden själv eller med partnern.. Därefter pratar ni om detta och försöker hitta ett svar på era frågor..
Kanske ta hjälp av familjerådgivningen..?

Tack för era svar! Det hjälper mycket i bearbetningsprocessen!

@Stefan67: När jag läser ditt långa och hjälpsamma meddelande så fastnar jag för ett ord - kommunikationsproblem. Detta är något jag märkt med mig själv, nu när jag tänker efter, och att det är något som min partner vid flertalet tillfällen påpekat att han vill att jag ska kunna berätta för han vad jag känner och tänker. Men mycket i min historia har gjort mig till en liten "mussla" när det gäller den biten. Så kommunikationen MÅSTE jag jobba med.

Jag har redan gjort detta utan att tänka på det, jag har börjat lyssna mer på vad han har att säga, lyssna på hans känslor istället för att tänka på enbart mig själv.
Det är en lång process men den har börjat lite smått - baby steps!

Förutom att jag inte hela tiden sagt vad jag tycker och känner inklusive sexchattandet, så har det varit ett jättebra förhållande! Alla säger vi passar bra ihop vilket vi båda också märkt då vi är trygga med varandra, älskar varandra, delar intressen. Vi vill båda gå i samma riktning i livet, så på så sätt känns det verkligen som ett bra förhållande.

Hade det däremot varit ett sämre sådant så hade jag inte brytt mig lika mycket. Jag hade nog varit likgiltig gentemot det hela. Men det är jag inte. Ångern är extrem.

Jag har även föreslagit familjerådgivning/parterapi, men detta är inget han vill i nuläget.

Nu när jag gett en lite mer utförlig text, vad har ni då för tips, råd och tankar? 

om jag förstår det hela rätt;

Ni har haft en bra relation där allt "funkat" länge.. Omgivningen skulle säga att ni passar bra ihop och själv upplever detsamma. Ni har en gemensam trygghet, kärlek och delar intressen..
Samtidigt så har du svårt att öppna dig riktigt på djupet för din partner, de allra svåraste (mest privata) bitarna behåller du för dig själv.. (?)

Kanske är detta något din partner känner/upplever? Kanske tolkar partnern detta som att du inte riktigt "släpper in", till fullo..? Kanske leder detta till att era samtal blir fina och bra - men inte går på djupet, fullt ut..? Något som faktiskt skulle kunna vara en liten begränsande faktor.. skulle kunna innebära att man inte riktigt kommer så "nära" som man (kanske) förväntar sig vid en viss punkt i relationen.

Med risk för att vara amatörpsykolog nu (läs: lita inte på mig - fråga någon som verkligen vet) så skulle jag dels tro att det finns en framtid för er men framför allt rekommendera dig TS att hitta någon professionell att prata med (kurator/psykolog etc.)..
Om jag visste mer skulle jag kanske säga/beskriva situationen utifrån att du söker en slags "ytlig" bekräftelse (i sexchattandet) för att slippa ta itu med en djupare, mer äkta kommunikation hemma.. Du nekar partnern närhet och därmed ökar avståndet i relationen.

Lösningen är att du behöver lära dig förstå dig själv, få hjälp med att våga öppna upp.. få hjälp att reda ut vem du är och varför du är som du är.. etc.  Detta kommer att hjälpa dig i kommunikationen hemma - och ge förutsättningar för att lappa ihop relationen.
Men (viktigt!), lita inte på mitt ord utan bilda dig en egen uppfattning´- och lyssna på din egen kurator/psykolog (som jag hoppas du försöker få kontakt med)..

När vi pratat och jag har funderat igenom VARFÖR, så dyker ord upp som självkänsla och behov av bekräftelse på att jag duger.

Annars ser jag mig själv som ful, äcklig och tjock - detta vet han om att jag tycker, men han tycker att jag är snygg.

Samtidigt såg jag inte sexchattandet som otrohet då jag verkligen INTE ville träffa någon, enda anledningen var att få bekräftelse på att jag duger som jag skrev innan.

Det är detta som får mig att må piss, att jag var tvungen att söka mig till ett sådant forum för att få den bekräftelse jag fick hemma av min sambo. Jag har ännu inte förstått VARFÖR jag gjorde det - slutade som sagt för flera månader sedan pga att jag insåg vad jag höll på med och ville inte såra min sambo.

Vad jag vill åstadkomma nu är att bygga upp min självkänsla till det bättre och visa för killen att han kan lita på mig - att jag inte kommer chatta igen för jag vet hur det sårar andra.

Enda jag inte vet är HUR jag ska visa för killen att han kan lita på mig. Hur visar man för någon att man inte sexchattar? Hur visar man att det bara är han som gäller? 

"brister som bla självkänsla och behov av bekräftelse"

Hade mitt ex, och det var han som lämnade mig.. han kunde aldrig erkänna att han är behov av bekräftelse utan skyllde allt på mig istället..

Det gjorde så att jag började tvivla på mig själv och mådde dåligt så att jag kämpade och gjorde allt för honom men han öppnade inte upp för sig.. jag föreslog också terapi för oss men fick aldrig något svar på det...

Så hoppas det kommer ordna sig för er iaf. från singeltjejen

Jag förstår er situation verkligen, synd när det går åt det hållet.

Dock i mitt fall, så är jag väl medveten om att det är JAG som gjort fel, det är inget fel på min kille, älskar han mest av allt verkligen!

Jag vet på ett ungefär varför jag gjort det och har på så sätt något att jobba med. På så sätt kan jag bara bli bättre.

Jag hoppas också att vi ska hitta tillbaka till varandra längre fram. Det kommer självklart ta tid och det måste det få göra.
Han sa även att han stannar kvar här i denna stan för att se vad som händer, annars hade han stuckit hem (han är från en annan del av landet).

Vi pratade igår om första kärleken, vi är varandras och att det är få som får leva livet ut med sin första kärlek. Vi sa båda två att vi hoppas vi är dom "få" som får göra det.

Men, problematiken i nuläget känns mer som - HUR ska jag visa för killen att jag inte sexchattar längre? HUR ska jag visa att han kan lita på mig igen? HUR visar jag att det bara är han som gäller? 

Det är jättebra att du är medveten och är villig att förbättra dig.. tyvärr kunde inte mitt ex göra det.. tror han var för feg och gick därför och sökte kärleken "bara för att ha nån".. han var perfekt enligt honom.. men ändå sade han att alla är inte perfekta..

Ingen är perfekt och man måste vara villig att jobba med sig själv. Det är först då förändringar till det positiva kan börja ske. Hitta orsaken till ens problem.

Men jag är ändå nyfiken på om någon på detta forum kan hjälpa mig med dessa tre frågor då jag är lite "desperat":

Hur ska jag visa för killen att jag inte sexchattar längre?
Hur ska jag visa att han kan lita på mig igen?
Hur visar jag att det bara är han som gäller? 

Sätt dig inte mer vid datorn och radera alla sexsajter och visa honom att du raderar dem..

Låt han ha tillgång till att läsa din internethistorik när som helst? Och du måste känna för dej själv att du inte håller på med det längre och tro på det du säger, annars kommer han känna av din osäkerhet.

Fast jag har lite samma problem, det är svårt =S

Hm. Du kanske borde låta han gå? Man kanske inte ska vara i en relation om man inte är hel inombords.

Tar in vad du säger men är det samtidigt inte värt att satsa på när man varit med om så mycket tillsammans? När båda älskar varandra, känner sig trygga med varandra? När vi båda har samma intressen och idéer för framtiden?

Ska jag inte då istället bevisa för mig själv i första hand men även han, att jag vill förändras? Att jag vet att gjort fel och ångrar mig så mycket?

Är inte såna grejer värt nånting? 

Att bygga upp tillit handlar om förtroende och tid, tror jag - men också förståelse för vad som hänt. Tror det är viktigt att prata mycket, och kanske också ta hjälp i detta.

Om jag sätter mig i killens situation så skulle jag ställa mig själv (och dig) följande frågor:
1) Varför hände det? (dvs. vad var det för behov som ligger i grunden, vad ger sexchattandet dig?)
2) Vad gör du/ni åt detta behov?
- om du inte har en trovärdig/bra lösning på att åtgärda ditt behov så är det lätt att misstänka att du kommer att få "återfall"..
3) Vad behöver han (och du - ni..) för att må bra själva och tillsammans.. hur ska ni kunna skapa detta?

Du/ni behöver på något sätt lösa de tre punkterna, på ett trovärdigt och bra sätt..