Kär men gift...

Jag måste skriva av mig lite och fråga om råd eftersom jag snart blir tokig. Det är så att jag är tokförälskad i en jobbarkompis. Det har hållt på nästan ett år. Jag blir helt knäpp i hennes sällskap, kan knappt utföra mitt jobb. Vill bara vara med henne...

Får för mig att hon känner nåt för mig också, hon är ofta i min närhet, ler och flirtar. Jag vet att hon 'r bisexuell och singel. Problemet är att jag är gift, med en man. Vi har det jättebra på alla sätt men... Så fort jag träffar henne blir jag galen. Har aldrig känt såhär för någon. Ändå kan kan säga att hon och jag är mycket olika till sättet, intressen, politiskt etc.

Vad ska jag göra? Det är ju skönt att vara kär men jag känner mig otrogen trots att vi (ännu) inte gjort något. Vill ju inte såra någon men k a n inte hålla mig borta från henne. Någon som kan ge ett råd eller som har varit i samma situation någon gång?

Anonym (Andrea) Trådstartaren

Äldre 14 Sep 22:10

#3

Anonym (Me too!!) skrev 2011-09-14 19:29:13 följande:

Kan tyvärr inte dej några råd

MEN jag är i samma sits som du!! Och det är grymt jobbigt, frustrerande och alldeles underbart!!!
Du vet i alla fall att hon är bi, den fördelen har inte jag. Men tycker att hon flirtar minst lika mycket som jag om inte mer.
Otroheten bekymrar mig inte, tyvärr! Mitt äktenskap är inte det bästa för tillfället och får jag till det med henne så gör jag det.

Härligt det låter att kunna leva ut känslan! Jag har ett bra äktenskap och vill inte ge upp det men är helt galen i henne. TROTS att hon är olik mig och jag inte tror på oss som par i det långa loppet... Så sjukt. Jag vill bara att jag ska kunna glömma henne men det går inte.

HonSomLeverHärOchNu skrev 2011-09-14 21:24:08 följande:

Till TS: Jobbag sits...

Vad vill du göra? Vill du att det ska hända något mellan er?

Go for it! Fråga henne om hon är bi/intresserad?!

Skitjobbig sits!! Jag vill ju hångla med henne, ha sex med henne, skrika ut för hela världen att det är VIIII. Fast samtidigt vill jag inte skilja mig från min man. Och jag tror som sagt inte på henne och mig i det långa loppet. Tror att jag får ett lättare liv med min man, vilken jag också älskar och har bra sex med.

Det låter säkert helt sjukt. Det ÄR helt sjukt. Dubbelt. Tänker att det kanske gr över om vi hånglar lite.... Eller iallafall vågar prata om det så att jag ser vart hon står...

Anonym (Andrea) Trådstartaren

Äldre 22 Sep 08:09

#15

Anonym skrev 2011-09-14 22:47:06 följande:

Skulle det vara ok om din man var med också? I så fall kan det ju hända att det blir en fantastisk upplevelse för er båda. Många killar drömmer om att vara med två tjejer.

Jag tror inte att hon skulle vilja det, hon verkar inte vara så öppen med sin kropp och sexualitet utan har ganska mycket integritet. Har svårt att tänka mig att hon skulle vilja/våga. Själv vill jag inte av den anledningen att jag vill ha henne för mig själv

Anonym (been there) skrev 2011-09-15 07:27:54 följande:

Hm tänk igen vad du har att förlora, vad du sätter på spel liksom. Har du en affär med denna kvinna så kan det ju förändra hela ditt liv. Det KAN ju innebära att du blir lämnad av din man eller leder till många jobbiga bråk o slitningar er emellan om det kommer fram o han inte samtycker.

Jag har varit i samma sits som du och jag inledde en affär med kvinnan och lämnade min man. Och nu är jag omgift o världens lyckligaste :) Hon är den som jag kommer bli gammal med, vi är verkligen bästa kompisar o partners på ett helt annat sätt än vad det har varit i mina tidigare förhållanden med män.

Det var en jobbig tid innan jag tog alla beslut o gjorde slag i saken men jag kom till en punkt där jag kände att detta bara går inte. Har fått fantastiskt mottagande från släkt o vänner, arbetsplats o barnens skola. Säkert att det snackas en del bakom ryggen men inget som kommer fram till oss. Jag är ju liksom samma gamla trökiga människa oavsett om jag är gift med en man eller kvinna, fast lyckligare :)

Lycka till, du eller andra får gärna maila mig för stöd [email protected] Det kan vara skönt att ventilera med någon...

Vilken solskenshistoria! Grattis! Och tack för påminnelsen om vad jag kan riskera... Det är lätt att fantisera och tro att allt är lätt men när man väl trädit över gränsen så vet man ju inte vad som händer... Ett stort problem i det här är att vi, jag och mannen alltså, är lyckliga. På riktigt. Vi har kul ihop, jättebra sex, ett jämställt förhållande och ja. Allt är så bra. Men när jag träffar henne så gungar hela tillvaron? Varför??

Anonym (Tusse) skrev 2011-09-20 12:09:08 följande:

Är i exakt samma sits som du TS.

"............................

Min man vet om detta å e givetvis svartsjuk å rädd att jag ska lämna honom...jag vet inte alls vad jag vill. Hon och jag skulle nog kanske inte fungera som par men jag känner henne för lite för å avgöra det....men känner henne tillräckligt föra tt kunna vara tokkär......

Vad modigt av dig att berätta för mannen! Hur kom det sig att du vågade göra det? Hur reagerade han? Och som du skriver så vore det ju fint i de bästa av världar om man kunde ha sin man och en älskarinna utan att man sårar sig själv en någon annan

Anonym (Andrea) Trådstartaren

Äldre 27 Sep 11:23

#19

Anonym (Tusse) skrev 2011-09-22 21:38:46 följande:

Andrea, vi har verkligen liknande sits. jag ahr ett bra förhållande, vi har jättekul å bra på många plan. Sex är väl som de flesta upp ibland å ner ibland men vihar jättebra kommunikation.

men så är det denna kvinna, Camilla. Mitt hjärta stannar när jag ser henne, känner hennes doft, hör hennes röst.

Det är helt sjukt. Hela minkroppv ill vara med hene. hela sinnet. Skulle hon visa intresse å vilja starta ett live så skulle jag kasta mig ut i det direkt......

Men som sagt....inte det lättaste. vi har pratat om att ha en tjej till å ha rekant men jag vill nite. jag vill ha kvinnan för mig själv. känner mig nästan lite äcklad av att ha med honom. Känns skittaskigt men jag vill verkligen inte,.

Det som hände på Pride kom inte som en överraskning för honom. Jag är i ett ganska instabilt skede just nu. (lång historia) men hela situationen...ursäktar inte men han väntade sig nästan det och jag mådde så jävla bra att jag bara lät allt hända.

KAnske är tecken på nått.....

Känner samma som dig. Vill inte ha trekant med mannen med. Inte för att jag inte tänder på honom utan för att jag vill ha henne för mig själv. Vad var det som hände på Pride?

Anonym (Maw) skrev 2011-09-22 23:02:31 följande:

Ta reda på om tjejen känner samma sak, gör hon de inte så släpp det om du har det bra med din man!

Klokt! Men vad gör jag om hon känner samma sak?? Det bästa vore ju såklart om hon inte gör det eller om hon träffar någon annan, flyttar eller går upp i rök

Men nu är det så plågsamt men ändå härligt. Blickar, leenden och tät sms kontakt.

Anonym (Me too!!) skrev 2011-09-23 20:27:32 följande:

Vänta lite nu.... vad hände på Pride?????

Och du, jag förstår precis!!!!!!!!!! Hela min kropp och min hjärna för att inte säga mitt hjärta är helt och fullt inställt på Henne! Hade man kunnat se de energier jag ger ut så hade ALLA förstått.

Jag pendlar just nu enormt mellan att totalt fokusera på Henne och försöka komma fram till hur jag ska kunna berätta det osv, allt för att kunna få Henne. Å andra sidan vill jag bara att det ska sluta för jag är rädd för att hon inte är intresserad och då kommer det bara att bli konstigt när hon får reda på det för vi jobbar ganska tätt ihop, och jag är rädd att jag dessutom kommer att förlora henne som vän...
Men jag älskar henne!!! Och jag älskar känslan av att vara förälskad och kär. Jag har varit kär i henne i 2,5 år. Helt sjukt, när jag tänker på det.

Varför i h-vete ska det vara så komplicerat???????? Varför hände inte detta medans jag fortfarande var singel???????? Det hade varit lite enklare då, föutom att jag har en "gaderob" att ta mig ur.

Mitt närmsta projekt är nog att ta reda på huruvida hon är bi eller ej och att se till så att hon fattar att jag är det! Får väl glänta på gaderobsdörren lite. Det kan kosta men det kan det vara värt.

Känner igen mig i de där. Varför hände det inte när man var singel? Samtidigt händer ju kärlek hela tiden och man utsätts för frestelser. Frågan är bara när och om man ska haka på alla dessa? Ska man göra slut bara för att man är kär i en annan? Jag vet inte!

Angående det där med att hon kanske är bi. Kan ni inte festa ihop då brukar ju spärrarna släppa lite? Så kan du ta upp det lättare eller försöka leda in samtalet åt det hållet? Eller testa att röra lite vid henne och se hur hon reagerar. Har du märkt om hon är itresserad annars eller?

Anonym (Andrea) Trådstartaren

Äldre 14 Mar 20:43

#25

Hej! Lite uppdatering här då

Min förälskelse har lagt sig. Eller nej, den är kvar på ett sätt men tjejen gjorde två grejer mot mig som gjorde att jag drog öronen åt mig. Vi är alldeles för olika och de här sakerna gjorde att jag kände att vi inte har någon framtid tillsammans som par.

Det är jätteskönt att det blev såhär! Jag tackar min stjärna för att jag inte skiljde min från min man och satsade på den här tjejen! TACK för det! Det är dock fortfarande spänt och röda ansikten när vi ses, vi kan inte titta varandra i ögonen och ja, ibland drömmer jag om henne. Men nej. Hon är en instabil person och det hon gjorde mot mig vill jag inte att en partner, eller kompis heller för den delen, ska göra.

Mitt förhållande till min man har blivit mycket starkare efter det här, Jag uppskattar verkligen honom och det vi har och hur han är mot mig. Men jag vet samtidigt att det är skört. Man vet aldrig när förälskelsen slår till. Och jag vet också att jag är attraherad av tjejer. Den här tiden med henne i tankarna har fått mig att inse att jag nog mycket väl skulle kunna vara med en kvinna. Det skulle vara roligt (eller roligt och roligt, kanske mest upphetsande?) att testa någon gång. Men nu njuter jag av att det äntligen är över med den här tjejen och att jag och min man är lyckliga tillsammans.

TACK för alla råd och för att ni delat med er av era erfarenheter och tankar! Och till signaturen Kär: Du måste uppdatera oss! HUR kom du fram till skilsmässa? Hur känns det? Vad har du för planer nu?

Kär men gift...

INNEHÅLL