Vad betyder "att respektera" nagon?

Respekt sitter inte för mig i en åsikt, utan hur du bemöter en annan människa.

1) Det beror väl på om man anser handligen högre skatt för rika vara ond. Är det en ond handling, som inte för något gott med sig...ja då skulle man väl kunna säga att det är respektlöst. Men eftersom jag inte anser det vara en ond handling, så är mitt svar nej.

2) Det beror på om du framför din åsikt, och hur du framför din åsikt. Att man har olika smak när det gäller kläder kan inte vara respektlöst.

3) Jag kan ogilla att gravida röker, men ändå respektera dem som människor. Däremot anser jag att det är otroligt respektlöst av dem i sin tur som utsätter sitt ofödda barn för något så fruktansvärt.

4) Jag har ingen vidare respekt för mördare. O eftersom jag är av den åsikten att det är människan som mördar, inte religionen så har jag inget svar åt dig på den frågan. Att mörda i Guds namn är bara en ren feghet!

Utopia
Som alltid; intressant!

1. Feminismen förespråkar samma straffskala för både män och kvinnor och förverkligar på så sätt jämställdhet.
Ställer man detta kontra fattiga och rikas påföljder i form av exempelvis beskattning osv hamnar man i en labyrint av etiska principer kring respekt och rättvisa.
Fråga 1 är för svår för mig att ens tänka kring...

2. Du undrarar om respekt som kommer i formen ärlighet...
För mig är det inte ett bemötande, det är ett personligt synsätt. Allt har en motsats och i detta fallet; snygga kläder. Respekt? För mig är det mest ytligt...

3. Det är "respekt". Respekt för kvinnans graviditet och tillstånd. Men respekt är bara ett ord. Det som händer är att man hedrar kvinnan och barnet.

4. Ofta finns det för mycket "social respekt" i dessa sammanhang...

Och mitt svar på din sista fråga.
Nej...
Jag tror inte att respekt är ett sätt att finna ett ultimat tillstånd i mänskliga relationer.
Respekt är ett socialt uttryck för något som ofta resulterar i principer...

Nej, jag säger; kärlek! Kärlek!

Kul att nagra ville svara.

Björkeli-> fattade jag rätt, du tycker inte att respekt är nat man behöver visa för alla människor (eller respektera alla människor, deras personer)? Alltsa i vissa fall behöver man inte, och vill du inte, respektera personen (angaende mördaren) Men varför är det sa stor skillnad mellan mördaren och gravida kvinnan som röker? Varför kan du respektera kvinnan som gör nat daligt, men inte mördaren som gör nat daligt? Det är ju deras beteenden i bada fallen som är det daliga, men den ena dömer du pa handling, den andre pa personen. Var det sa du menade eller?

Du säger att respekt inte sitter i en asikt utan i bemötande. Men vem ska bestämma om bemötandet är bra nog och det kan sägas vara respektfullt? Alltid mottagaren? Da tycker du att vad respekt betyder är nat helt unikt för varje människa per ny situation alltsa?

Jag skulle gärna skriva mer, men jag har lite ont om tid sa här mitt i natten Men här kommer nagra funderingar:

För mig sa handlar att ?respektera andra människor? allmänt om att ställa sig själv pa samma niva som andra människor och inte ovanför. Och da ska samma regler gälla för alla. Att man inte beter sig sämre själv än man förväntar sig av andra. Det betyder INTE att man inte far uttala sin asikt! Om att uttala sin asikt vore att inte respektera andra, sa skulle det enda man vill ha vara tystnad. Det vill jag inte ha! Jag vill inte att respektera nagon ska innebära att man haller tyst inför den personen. Da kan vi kasta ?respektera? i sopsäcken tycker jag.

Sen finns det andra aspekter i det hela, att man kan sara andra med vad man säger. Da kanske man kan säga att man inte respekterar andras _känlsor_ men man kan ända sägas respektera personen. Det funkar inte tycker jag att säga att sara nagon vore att inte respektera nan annans _person_. För ibland krävs det till och med, eller man tycker att det är värt det, att man sarar en person för att göra nat bättre pa det stora hela, och kanske till och med för den personen. Detta skulle da förhindras, alltsa utveckling till det bättre, om man inte fick uttala den för nagon obekväma asikten.

Jag tycker jag kan sägas respektera andra människor. Även de som mördar, beter sig illa eller som jag inte känner och sa vidare. Däremot finns det massor av handlingar jag inte respekterar. Jag respekterar inte handlingen att mörda. Jag respekterar inte att nan vill ha dödstraff. Fast kan man ens säga sa? Det later lite knasigt. Men kanske skulle man da snarare använda ordet accepterar istället...? Vad säger ni? Vad är egentligen skillnaden mellan de uttrycken? Shit, det här är sa komplicerat...

ninahelena, ditt inlägg är klart intressant, men jag vet inte riktigt vad jag ska svara pa allt. Jag ska fundera pa saken. Du är i alla fall helt klart pa rätt spar tycker jag pa slutet->

"Jag tror inte att respekt är ett sätt att finna ett ultimat tillstånd i mänskliga relationer.
Respekt är ett socialt uttryck för något som ofta resulterar i principer...

Nej, jag säger; kärlek! Kärlek!"

Haller med

Ska man ens använda ett ord som "respekt" tycker du? Funkar det utan?

Jaha, här skrev jag ett fint inlägg så blev det databas fel!

Testar igen...

Utopia: Du har nog missförståt mig lite. Jag ska försöka förklara bättre.
Nej, jag tycker inte att man får välja sina tillfällen hur man vill, eller att en del bör bemötas med mindre respekt. Skulle jag idag möta en mördare, skulle jag bemöta honom med respekt. Här där jag bor finns en dömd pedofil, mina tankar om hans handlingar behåller jag för mig själv, men med respekt bemöter jag han.

Däremot så ska jag erkänna att om jag skulle träffa en mördare som slagit ihjäl en sjuåring och dessförinnan våldtagit honom, skulle jag inte KÄNNA så stor respekt innan mötet. Men mitt agerande skulle inte vara respektlöst för det. Ser du min skillnad? Jag kan känna en sak men inte agera utifrån det.

Jag är emot dödsstarff.

Jag tycker som du ang bemötandet på rätt nivå, men jag använder mig av andra ord bara. Jag tycker det är ganska enkelt att avgöra om man blir respektfullt bemöt eller inte. Att använda nedsättande ord eller ton är inte att bemöta någon med respekt t ex.

Se fråga 2 igen för förtydligande.

Detta med att såra någon tycker jag att konstruktiv kritik eller enbart kritik avgör. Med konstruktiv kritik kan du såra någon, men alla kan vinna på det. Enbart kritik sårar och är inte respektfullt i mina ögon.
Detta hör lite ihop med det som är populärt på FL... "Man jag är ju bara ärlig...". Att vara ärlig för mig är att använda sig av konstruktiv kritik, säga det man tycker men använda ord som inte är nedsättande. Medans en del anser att vanlig kritik är att vara ärlig, o med andra ord schysst. *konstigt för mig i allafall*

Kärlek är det yttersta, det största verktyget för att få andra att må bra, för att få sig själv att må bra. Men det är inte svårt att inse att vi inte kan känna kärlek för alla på vår jord, därför tycker jag att ordet respekt är viktigt. För det innebär att du behöver inte älska alla, men du bör respektera alla.

Jag skulle vilja strö kärlekspulver över hela världen, men tills någon uppfinner detta pulvret är jag glad att det finns de som anser respekt vara en viktig faktor i det dagliga livet.

Jag ska även erkänna att det är svårt att fundera kring detta, då vi människor oxå gärna styrs av känslor som inte alltid går att kontrollera. (koppla detta till mördare innan.) Rent spontan tror jag nog vi alla kan känna hat, avsky inför andra människor, men när känslorna lagt sig, när vårt förnuft för oss tillbaka finns min grundrespekt inför människan där. Så en del svar kan bli lite konstiga, beroende på när man känner av sig själv.

Utopia

Nu satte du fingret på min krokiga, lilla spik...

Ja. Jag önskade att vi kunde avskaffa detta ord som sätter fälleben, ställer krav, hymlar och styr beteendemönster...

Nu måste jag natta om min lille pojke men skriver mer snart...

Hoppas det är ok att denna trad gar lite langsamt framat Men jag ska skriva mer.

Jag försökte hitta pa internet vad ?respektera nagon? ursprungligen betydde eller egentligen betyder. Men det var svart. Verkar vara mycket tal om respekt men det finns fa förklaringar till vad det egentligen innebär *hmpf*

Här en tva intressanta korta artiklar:
?Respekt ? nagot att respektera??
www.labyrint.nu/text.asp

Det är precis sa jag tycker. Det har gatt inflation i uttrycket, och nu sägs den respektera minst som faktiskt respekterar mest, egentligen.

?Respekt och ödmjukhet?
www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/19992ledare.html

Haller med de ocksa.

Björkeli, jag tror jag förstar vad du menar, men det är för mig en lite för flytande definition. Det verkar som om vi tycker samma sak, men jag skulle vilja hitta en kortare betydelse för "respekt" liksom: "Respekt är att bemöta nagon...." *fyll pa*

Enligt dig kan man alltsa bete sig med respkt mot nan fastän de blir fly förbannade pa en av det man säger eller tycker. Har jag fattat det rätt da? Jag vet att det finns bättre och mindre bra sätt att säga saker pa, men personer är olika, en del kan ta ALL sorts kritik, en del gar i taket för minsta lilla, ÄVEN om det läggs fram pa ett bra respektfullt sätt.

Ännu en intressant tråd från Utopia. Tack!
Tankeväckande också, jag måste fundera lite.

Kort kan jag ju säga att ordet nog missförstås av många här på FL. Att gå i svaromål och bemöta faktafel är inte brist på respekt, som många tror.

Utopia: Det är väl där som det blir lite knivigt med ordet respekt, när man möter så många olika människor. MEN jag tycker ändå att det finns någon form av "standar-respekt" i ett möte. Sen finns det de som tar illa upp av allt, som kanske anser att jag inte är respektfull i mitt möte. Därför tycker jag att det är viktigt med konstruktiv kritik och kritik. Använder jag mig av konstruktiv kritik i ett möta med en främmande människa, så har jag gjort vad jag kan. Träffar jag någon som jag känner, vet jag ju på vilken nivå jag kan lägga mötet för att det ska bli respektfullt.

En intressant tråd!
För mig betyder det att inte kränka någon! Jag kan ha olika värderingar, åsikter eller tro än någon annan, men jag ska ändå acceptera att det är så den ser på världen. Lätt på papperet, men jättesvårt i verkligheten
För mig får detta dagliga konsekvenser i mitt yrke, jag är läkare. I sociastyrelsens paragrafer står, fritt citerat; "Patienten ska bemötas med respekt för sin integritet autonomi och egen övertygelse# samt "man skall behandla patienten efter vetenskap och beprövad erfarenhet" Låter ju självklart, eller hur?
Men sen kommer en patient som vill behandla sin bröstcancer med homeopatisk medicin. Det är inte vetenskap och beprövad erfarenhet, men jag måste respektera patientens autonomi och övertygelse. Vad är respekt då? Låta patienten homeopatbehandla sin tumör och kanske dö i den, eller ta i från tårna i övertalningen för en vanlig (och i min övertygelse vida mer verksam) behandling med kirurgi och cytostatika? (Lite OT, jag vet, men ett belysande exempel tycker jag i alla fall)

Ja Sopheia, i varden särskilt väl, men även inom en massa andra omradern ska allt ske med "respekt" för en massa personer och inställningar etc - men sa ska man samtidigt sträva efter nat som gar stick i stäv mot det. Inte lätt inte. Jag förstar HELT vad du menar

Björkeli, visst finns det nan sorts "grundrespekt" som de flesta pa ett ställe vid en tidpunkt kan acceptera som just det. Men det är ju som sagt beroende av tidpunkt, land, kultur och alder till och med, med mera. Det finns liksom inget "ultimat" om man definierar det pa det sättet du gör känns det som tycker jag. Jag tenderar mer att se det som nat verkigen basic och underliggande som jag skrev förut, att man inte sätter sig över nan annan, utan pa samma niva (hm, fast vad det betyder i praktiken kan man sen förstas diskutera).

Lilith, nej just det, att bemöta inställningar eller asikter med fakta exempelvis är verkligen inte att _inte_ respektera. Snarare skulle jag vilja säga att det är verkligen _är_ att respektera! Da tar man ju det som den andra säger pa allvar och bemöter det med vad man nu har att bemöta det med. Man lyssnar pa vad den andra har att säga och tar sig tid att svara (om man nu gör det sakligt och inte överlägset eller sa). Är inte det respekt sa säg?

Utopia: Men det är ju det som är grunden för respekt, att inte sätta sig över någon, att bemöta på en nivå som passar sig. Ja, för mig alltså.

Ja samma här Björkeli. Da är vi överens da - förutom att du vågar och vill definiera hur det borde fungera i praktiken och jag inte för jag inte vet hur jag ska det

Mmm, "respekt"... Jag tycker din definition senare i tråden om att det handlar om att sätta sig själv på samma plan som sina medmänniskor är ganska nära hur jag ser på det också. Detta gäller kanske framförallt moraliskt. Jag tycker alltså inte att det nödvändigtvis är respektlöst av mig att tro att jag kan mer om det ämne jag har studerat fem år på universitet än någon som jag vet inte har gjort det, t.ex.

Men ordet/begreppet används så himla konstigt ibland. Ett exempel är "man ska respektera äldre människor".(Klart man ska, man ska respektera alla!) Oftast används det av folk som egentligen menar att man ska krypa för äldre, eller se yngre som mindre värda, och sådant där har inget med respekt att göra. En rolig följdfråga här blir förresten:

Är det respektfullt att resa sig upp och överlåta sitt säte på bussen åt någon bara för att de ser "äldre" ut?

Jag övergår till att svara på dina roliga konkreta frågor istället.

> 1) Är det att respektera rika människor genom att vilja att de ska betala högre
> procentuell skatt än de med mindre pengar?

Ja, absolut. De har förmågan att betala mer procentuellt för att det ändå blir mer över. Att kräva av folk som kan mer att de ska göra mer är för mig snarare respektfullt än -löst. Respektlöst vore det om skälen var moraliska, t.ex. "Rika människor är snålare och ger inget till välgörenhet så därför ska de betala mer skatt, om de nu inte råkar vara troende kristna, för om de är det så ger de mer till välgörenhet". (Detta är inte min åsikt alltså, bara ett exempel på vad som skulle göra högre skatter respektlösa. )

> 2) Är det att respektera en person om man anser att den har fula kläder?

Mjodå, kläderna gör inte personen. Här kommer lite av relationen mellan tanke och handling in i och för sig. Börjar jag behandla personen annorlunda för att den är fult klädd (i frågor där det är irrelevant) saknar jag respekt för personens rättigheter vilka knappast har att göra med kläderna den bär.

> 3) Är det att respektera nagon som är gravid och dricker mycket alkohol om man ogillar
> beteendet hos den gravida att den dricker?

Ja. Om man däremot säger att den gravida är en usel människa p.g.a. det brister man i respekt. Det är inte respektlöst att ifrågasätta handlingar, men däremot att tycka att personen är mindre värd som människa. En gravid som dricker mycket alkohol är antagligen alkoholist - alltså sjuk, och behöver hjälp och vård, inte fördömande.
"Det är jävligt farligt att dricka när man är gravid, jag tycker du gör fel som gör så." (med respekt)
"Det är fel att dricka när man är gravid, du är kass och kommer att bli en dålig förälder och ska brinna i helvetet." (utan respekt)

> 4) Är det att respektera nagon som i guds namn dödar om man anser att det var fel det
> som den gjorde? Respekterar man dennes _tro_ da om man uttalar sig om just detta
> beteende?

Återigen, man behöver inte respektera handlingar. Alltså, jag kan fördöma handlingen utan att fördöma människan. Jag kan fördöma en religion (om det nu fanns en som sa att man ska döda) utan att fördöma de som tror på den. Det går alltså att respektera att någon tror på något utan att respektera det de tror på. If that makes sense? Jag känner inte att man måste eller ens bör respektera folks tro, däremot deras rätt att ha den. Gränserna blir ju hårfina, men i min lilla hjärna är de glasklara ändå.

> Och slutligen: är det ens malet anser ni, när ni väl kommit fram till vad ni tycker att det
> innebär, att man ska ?respektera" andra?! Varför, varför inte?

Jepp, det är absolut ett viktigt mål för mig, men allt beror på vad man menar med respekt. Att vara fördomsfri (eller åtminstone anstränga sig för att agera fördomsfritt) går ganska mycket hand i hand med att ha respekt för sin omvärld, för mig.

för mig är respekt att lyssna till någons ord och signaler, ta dem till sig, begrunda dom och handla på ett lämpligt sätt. Att ta dens känslor och tankar på allvar och se saker ur dennes perspektiv. Att vara oegoistisk och lyhörd.