Får jag hoppa in här? :)
Är 19 år, bor i sthlm med min sambo. En mycket oplanerad graviditet, men finingen där inne är väldigt välkommet!
Om jag räknat rätt är jag i v. 7 (6+4) och iså fall BF 1 juni. Ska på vul den 24/10 för att säkerkolla, då jag blev gravid trots mini-p...
Alltså jag måste vara ett underverk som typ inte alls mår illa? Jag har haft lite molvärk till och från, men mest hugg i magen, men även det har dragit ner ganska mycket.
Brösten är jätteömma, men går även dem lite tillofrån. Illamående mest på kvällen och när jag ätit. Dock grymt trött och sover middag varje dag, trots att jag sovit 10 timmar på natten.
Jag är jätteorolig för att jag har för lite symptom...
...magen lite svullen på kvällarna med.. men känns knappt som jag är gravid! Jag vill ju känna mig gravid!
Jisses jag känner mig och är så galet uppsvullen så det är inte klokt. Känner mig verklgien SKITFET. Känns nåstan jobbigt att andas och jag får fan ångest när magen bara ser fet och inte gravid ut :( :( när kommer min lilla mage egentligen?
någon som vet vad man gör på det första besöket på mvc? så kallade hälsosamtal. första gången jag är gravid så allt är väldigt nytt för mig.
Hur mår ni allihop? I morgon är det dags för mitt första vul! Ska bli riktigt spännande, men helt ärligt jag fruktansvärt nervös. Jag har kvar symptom, har fått tagit postafen varje dag för att inte behöva må illa, bröstvårtorna är så ömma att jag inte ens kan nudda de, trots att jag har BH på mig... kissandet blir värre, sover .... jaa, ALLDELES för mycket känns det som, haha.
Alltså, igår, hade vi lite gäster här, men de gick skapligt o vi gick o la oss runt 24.. sambon åkte o jobba i morse och jag vaknade kl. 14 !!! Men utan att vara slö.. som jag brukar vara om jag sovit för mycket. Tror ni kroppen behöver vila?! DET tror jag, heheh. Märkligt.
Sover middag på det ibland också, helt knasigt.
Idag har jag inte tagit någon tablett mot illamåendet och har inte mått illa, skönt men samtidigt blir man direkt orolig. Har bara känt av lite småhugg i magen idag.
Brösten är alltid ömma och just det! Vårtgårdarna har blivit väääldigt mycket större och lite mörkare!! Läskigt..haha, trodde inte det skulle komma så tidigt.
Men med tanke på vul, ni osm gjort det ... är det obehagligt? Hur känns det? Värre än en gynundersökning?
Nu ska ju sambon sitta bredvid också liksom... medan hon..håller på där nere..
Åh har varit på Vul nu! Såg ett litet hjärta ticka... dock var jag bara i v. 7 (6+4) , jag som trodde det var vecka 9 (8+4) , men ack så fel man kan ha. Dock hänger jag inte med alls utefter mina egna beräkningar, men men. Jag får väl helt enkelt lita på tanten som gjorde ultraljudet och hennes beräkningar.
Detta betyder dock att jag gick ner från ett läge till ett annat - att bli väldigt orolig! Helt plötsligt är jag bara i v. 7 och de känns som om riskerna är alldeles mycket högre nu. Men jag ska försöka leva på som jag gjort hittills så kommer tiden förhoppningsvis gå lika fort som den gjort fram till nu, eller hur tjejer? :) då blir det BF 15 juni för mig istället!
Det är klart att man är RÄDD för att man ska få missfall, men jag tror att går man och oroar sig och tänker på det för mycket så kanske det leder till att det blir så ialla fall.
Det är lite samma sak med sjukdomar. Går man och tänker hela tiden på att man "jo men jag har nog lite ont i halsen, går o känner efter oså, jo, imorrn blir jag sjuk" då är det klart det blir så.
Tänker man i stället positivt och: "det här kommer gå så jävla bra" eller "nä fan, inte ska jag bli sjuk inte, jag kan då hålla mig frisk om jag bara vill och äter lite vitaminer".
Lite samma sak om man är deppig och inte vill bli glad, klart som sjutton att man går runt o är deppig då att allt känns skit!
Man kan tyvärr ändå inte påverka ett missfall eller MA , så NJUT istället av att ni är gravida och tänk att era kroppar är friska! Tänk att varje litet symptom är ett tecken på att ni faktiskt har ett liv där inne som håller på o möblerar om för att få plats och det är klart de kan komma ett hugg då och då eller att man har lite molvärk - det är fullt normalt. Hellre tecken än inga tecken, då kanske man ska oroa sig. Men tänk på att man inte behöver känna något varje dag heller, såhär i början. Även små blödningar är normalt i små mängder.
Såå, hejja oss nu, tänk positivt, okej? :) :)
Hej alla junimammor! Här har jag gjort en bildtråd, för oss som det börjar synas på! Vi vill ha fler bilder och människor hit, så fota massor och lägg upp här:
www.familjeliv.se/Forum-11-229/m62447076.html
Vääälkomna :)