Men för livet efter normal förlossning

Det är värt att notera två saker här:

1) Att barnets andning måste övervakas eller behandlas är inget problem på ett sjukhus (där snitt vanligen utförs). Behandlingen består ofta av att man ger syrgas och/eller injektion - det är ingenting farligt eller svårt och det är barmhärtigare mot barnet än den... eh... "massage" som barnet får av att födas vaginalt (som ofta ger blåmärken och klämskador). 
2) Att barn i större utsträckning har problem med andningen vid snitt, har till stor del att göra med anledningen till varför man snittar. Jag snittades just eftersom mitt barn fick problem med andningen, då är det väl inte konstigt om man behöver hjälp med andningen sedan? Visst, men att barnet oftare behöver hjälp med andningen är ingen risk, utan bara ett konstaterande. Det är betydligt vanligare att barn drabbas av syrebristskador / hjärnskador vid vaginala förlossningar. Även om det händer något oftare att man måste hjälpa barnet igång med andningen vid snitt är detta sällan problematiskt. 

Man måste skilja på risker och beskrivningar av proceduren. 

Att barnets huvud blir ihoptryckt under den vaginala förlossningen är ingen "risk", eller hur? 

Det hjälper nog inte sååå mycket att länka till källor åt dig, om du tror att 50% ökning innebär att man går från 5% skadade till 10% skadade... 5% till 10% är en *fördubbling* och alltså en ökning med 100%. En ökning med 50% innebär att ena gruppen har 10% drabbade och den andra har 15% drabbade.

Med det i åtanke känns det inte som att det skulle ge någonting att låta dig granska någonting alls. Läs på lite högstadiematte och återkom. Tack.

Jag vet inte hur många % förbättring det skulle ge oss, men vårdens framförhållning och uppföljning av kvinnans hälsa EFTER förlossningen är under all kritik!

Jag födde vårt fösta barn för ca 1,5 år sedan med sfinkter 3-4. Hade kraftig tyngdkänsla hela första året och trodde att jag hade fått framfall. Detta är inget som ens nämnts om under graviditeten, jag har fått leta mer info om i efterhand. Många inlägg i detta forum har varit till stor hjälp. 

Nu är jag helt återställd, ingen inkontinens, sex är precis som innan, kan använda tamponger som innan och jag kan t.o.m. behålla alla fisar (om jag tar i lite extra). Detta är jag så lättad över men det är absolut inget som jag tar som självklart länge. Det är en stor skam att många mammor förväntas leva med liknande och betydligt värre komplikationer och att det ses som helt normalt för oss kvinnor!