Forum Förlossningsrädsla - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Men för livet efter normal förlossning

    Lör 1 okt 2011 01:53 Läst 40017 gånger Totalt 213 svar
    Anonym (Men för livet)
    Visa endast
    Lör 1 okt 2011 01:53 +1
    Med hur många procent tror ni antalet (planerade) kejsarsnitt skulle sjunka med, och med hur många procent tror ni kvinnors förlossningsskräck skulle sjunka med om det skulle finnas en adekvat sjukvård som tog ansvar för den mänskliga fortplantningens baksidor och hjälpte födande kvinnor att få tillbaka normala underliv efter en vaginal förlossning? (Och då menar jag alla födande kvinnor, inte endast dem var ändtarmen har gått sönder eller andra allvarliga komplikationer).

    Jag var livrädd inför min egen förlossning eftersom jag hört sådana skräckhistorier om bristningar och framfall (dvs extremt vanliga "normala" förlossningspåföljder) att jag bönade om kejsarsnitt, men blev övertalad av både barnmorska och läkare och psykolog att vaginal förlossning är det bästa och att man blir ihopsydd vid ev bristning och sen lever man lycklig i alla sina dar. Vilken fruktansvärd lögn!

    Så nu sitter jag här, 2år efter vaginal (helt normal, komplikationsfri) förlossning. Livmodertappen hänger ner i slidmynningen, trots en miljard knipövningar är underlivet så slappt och vidgat att jag kan stoppa in hela handen utan att det känns. Problem med luft och vatten (vid bad) som konstant åker in i underlivet, problem med att tömma tarmen. Mellangården är ca 3cm kortare än tidigare trots att jag blev ihopsydd. Tanken på att jag nånsin kommer kunna ha ett sexliv igen har jag gett upp för länge sedan.

    Jag har ingen slida längre, det är en krater rakt upp i magen och detta anses som något normalt? Blev för fjärde gången hemskickad från Gynekologen med kommentaren "jag tycker det ser bra ut, bara åk hem nu och kniiiiip så mycket du bara orkar, så ofta nu bara kan, i resten av ditt liv".

    Observera att jag inte hade en komplicerad förlossning, och mina problem är tydligen inte ovanliga. Jag vill verkligen inte skrämma någon men känner att jag inte kan tiga om detta då många lider efter "normala" förlossningar. Sedan finns ju solskenshistorier såklart, med mammor som både är tajtare, mer vältränade och känsligare i underlivet än innan VF, men de är inte ämnet för denna tråd.

    Mitt (under)liv är förstört och jag får ingen förståelse eller hjälp av vården.
    Vad ska man göra för att slippa riskera detta handikapp? Att inte skaffa barn överhuvudtaget? Är det enda lösningen? Gråter
  • Lör 1 okt 2011 08:19 #1

    usch tycker synd om dig... ja vården är kass, efter min andra förlossning vart jag klippt. har analinkontinens och ingen kan säga varför? musklerna är okej bäckenbotten ser bra ut påstår dom, men varför skiter jag då på mig själv? samt kissar på mig ofta. kniper massor inte fan hjälper det. det är ju det dåligaste rådet nånsin.

    kommer man någonsin bli återställd det är frågan, när ingen vill hjälpa en... 

  • Anonym (kniii­ip)
    Visa endast
    Lör 1 okt 2011 09:50 #2

    Det är fantastiskt att de flesta klarar sig utan liknande men, ja. Men jag tycker att det är fruktansvärt att luta sig mot det. Det betyder att man tröstar "alla" med "de flesta råkar inte ut för detta" oavsett vad det gäller: dödsfall, komplikationer, misslyckade operationer, söndertrasade tänder, underliv, whatever.

    Jag tycker däremot att det känns lite som att vad man än säger svarar vården att man ska "kliiiiipa" så blir det bättre.

    Jag tycker att det lite grann är som om en läkare (allmänläkare, eller annat än kvinnokliniksläkare) skulle svara alla besvär med: gå på gym 5 ggr/vecka för resten av ditt liv så ska du se att det känns/blir bättre.

    Jag förringar inte att knípövningar inte ska göras, men det kanske finns kompletterande hjälp man kan få? Den efterlyser även jag. "Ja, jag ser att din främre slidvägg är försvagad och hänger. Men det är helt normalt efter att ha fött barn. Försök och knipa lite mer, oftare och intensivare". Ok. Ska försöka komma ihåg.

  • Anonym (Men för livet) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 1 okt 2011 13:55 #3

    Läste för övrigt en medicinsk avhandling som klart och tydligt visade på att knipövningar inte hjälper mot framfall. De hjälper till viss del mot försvagade slidväggar men det är bara tillfälligt, gör du uppehåll med knipen så faller allt tillbaka igen. Det enda som händer vid knipövningar om du har framfallsliknande symptom är ingenting förutom att du blir väldigt bra på att göra knipövningar.

    Att sjukvården skickar hem en med ordineringen "knip så mycket du kan, på bussen, när du diskar, kollar tv, när du matar barnen, när du sitter i bilen, i kön på ICA..." är ungefär som att säga "ha alltid med dig ett par 3kgs hantlar, och så passar du på att träna biceps så mycket du kan; på bussen, när du diskar, kollar tv, när du matar barnen, när du sitter i bilen, i kön på ICA".

    Inte bara ansvarsbefriar vården sig själva (oj, har ditt underliv kollapsat, aja baja då har du slarvat med knipen), de ger en "råd" som innebär en konstant ångest över att man aldrig gjort tillräckligt många knip. "Så mycket som möjligt" lämnar ingen människa någonsin tillfredsställd. Även om man gör tusen knip om dagen hade man kunnat göra tvåtusen osv.

    Jag har kämpat med dessa i knip i 2år nu och slidan är precis lika slapp som när jag började. Om vården skulle ge oss som genomgår VF en adekvat eftervård (det finns t.ex. operationer som kan korta av vissa av de muskler som blivit så pass uttänjda att kvinnan upplever försämrad livskvalitet och kroniska underlivsbesvär) så skulle folk inte vara så livrädda för att föda barn som de faktiskt är.

    Ett ganska skrämmande fakta är att de flesta med förlossningsrädsla i högre grad faktiskt är omföderskor.
    Hur ska födande kvinnor få rätt till den eftervård de förtjänar? Någon som har tips? Det är våra underliv som för vidare mänskligheten och alla nästkommande generationer.

  • Anonym (Men för livet) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 1 okt 2011 13:58 #4
    Anonym (kniiiip) skrev 2011-10-01 09:50:49 följande:

    (...)
    Jag tycker att det lite grann är som om en läkare (allmänläkare, eller annat än kvinnokliniksläkare) skulle svara alla besvär med: gå på gym 5 ggr/vecka för resten av ditt liv så ska du se att det känns/blir bättre.


    Exakt
  • Anonym (Men för livet) Trådstartaren
    Visa endast
    Lör 1 okt 2011 14:02 #5
    Anonym skrev 2011-10-01 08:19:31 följande:
    usch tycker synd om dig... ja vården är kass, efter min andra förlossning vart jag klippt. har analinkontinens och ingen kan säga varför? musklerna är okej bäckenbotten ser bra ut påstår dom, men varför skiter jag då på mig själv? samt kissar på mig ofta. kniper massor inte fan hjälper det. det är ju det dåligaste rådet nånsin.

    kommer man någonsin bli återställd det är frågan, när ingen vill hjälpa en... 
    Får du ingen vård fastän du har analinkontinens?
  • Lör 1 okt 2011 15:53 #6
    Anonym (Men för livet) skrev 2011-10-01 14:02:06 följande:
    Får du ingen vård fastän du har analinkontinens?
     Nej inget, dom påstår allt ser normalt ut så varför skulle dom hjälpa?.....
  • Anonym (Men för livet) Trådstartaren
    Visa endast
    Sön 2 okt 2011 18:25 #7
    Anonym skrev 2011-10-01 15:53:46 följande:
     Nej inget, dom påstår allt ser normalt ut så varför skulle dom hjälpa?.....
    Hur länge har det gått sedan senaste förlossningen? Just sådana komplikationer du pratar om trodde jag prioriterades och åtgärdades?
  • Sön 2 okt 2011 20:29 #8
    Anonym (Men för livet) skrev 2011-10-02 18:25:06 följande:
    Hur länge har det gått sedan senaste förlossningen? Just sådana komplikationer du pratar om trodde jag prioriterades och åtgärdades?
    8 månader sen jag fick barnet. och jag planerar INTE fler barn. har 2 så det får räcka.
    så det är inte det som står ivägen heller... 
  • Anonym (rädd)
    Visa endast
    Ons 5 okt 2011 14:18 #9

    Åh det är det här jag är så rädd för. Men jag ska spela extremt förlossningsrädd, är redan riktigt rädd idag, men chanser ökar ju om jag är extremt rädd att få planerat kejsarsnitt. Jag planerar bara 1 barn också så då borde kejsarsnitt inte vara någon större fara! 

    Jag har läst en massa studier som visar att det är vanligare än man tror med men efter förlossningar. Jag tror inte på de barnmorskor säger om att de allra allra flesta blir helt återställda, för så är det inte!   

  • Ons 5 okt 2011 18:02 #10
    Anonym (rädd) skrev 2011-10-05 14:18:19 följande:
    Åh det är det här jag är så rädd för. Men jag ska spela extremt förlossningsrädd, är redan riktigt rädd idag, men chanser ökar ju om jag är extremt rädd att få planerat kejsarsnitt. Jag planerar bara 1 barn också så då borde kejsarsnitt inte vara någon större fara! 

    Jag har läst en massa studier som visar att det är vanligare än man tror med men efter förlossningar. Jag tror inte på de barnmorskor säger om att de allra allra flesta blir helt återställda, för så är det inte!   
    Men det går inte att tänka så! Man kan få "men för livet" efter kejsarsnitt också! Du kan få framfall o allt möjligt efter ett ks också! 
    Läs på lite innan du "väljer". 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll