Kul uttryck i dialekter

grimasera = stchjäggles
boll = moil
jag måste = i nögges
spindel = kangraot
övermätt av palt = paltschwiim
jag heter = i hejt
galning = göuvd
tallbarr = dårjnålen
byn = boijn
från byn = bårta boijn
det ska du inte veta = hä skoint dö vetta
det gör ingenting = hä jäär åssit
hur mycket? = vöre möche?
lkommer du ihåg? = kåmm dö ihoog?
jag minns inte = i minsch it
bord = baoul
stol = staoul
det är nog bäst = häär no lijkest,
hä jär no lijkest
jag törs inte = i tosch it
jag ville ha roligt = i veld håva raolit
litegrann = nalta, nalitta
hur skulle du göra? = vöre skull dö järra?
någon = najn
något = nage, naa
jag ska gå hem = i sko gå hejm
det är ju inte så många = hä jujn't så mang

Pitemål

Hä var´n gang trij bockom som häjte Bruce. En grann da´ ging bocka oppför en knabb. Döm leite ätt na grönt saftigt gräs att ita så att döm skull vaL feit å grann. Ätt´n stand kom bocka fram del'n bäck. Opa annarsijda bäcken låg'e en grann djääL. Å opa den djäLa fanch'e de gröneste å saftigaste gräs döm nanschtin hadd sitt. Över bäcken gick'e en gammeLtrebråo å under bråon bådd'e e leitt å ilakt tröll. Vorenda gang trölle hooL att nagen gick opa brånn, hoppe'ne fram å schluke haNsom försökt att gå förbij.Bocka våor mötje rädd för trölle. Men döm ijvese att få ita borte grönsaftigrääse opa djäLa opa annar sijda bäcken.

Ätt'n stand saa minschtbocken att han skull försök att gå över bråon. Tripp trapp tripp trapp let'e frå minschtbockens kLöjvom när'n gick uut opa gammeLtrebrånn. Fram kom nö leidhuwude opa trölle. Han var så hemskanch leid att minschtbocken nästan swijme för att'n var rädd.
- Vem järe som tripp-trapp opa brånn menn, öuLe trölle.
Lellbocken saa vä en önkli råist. - Hä jär bara jeg, minschtbocken. I sko bara gå ope djäLa å eta mä feit.
- Nö kåm I å iit opp dä, öuLe trölle.
- Iit et opp mää, sa minschtbocken. - I jär ålldeles för litn å mager. Vänt deles nesta bock kåm. Han jär mötje feitare än mä.
- Nåja, sprint iväg då, saa trölle, - I sko vent deles nesta bocken kåm.
Därför kond minschtbocken fortsätt opa brånn å ut opa djäLa för att eta bårte saftigrääse.

Resten av historien kan ni

Idus: Jasså?

Idus: Pitemål såklart

åogrejde (oordning, oreda)
snöroklepp (snorvalp)
gòbben jär lejd (gubben är ful),
plànka jär stä`ka (plankan är kort)
euskeföur(-at) (Ur gängorna)
mö`tje (mycket)

Fooortfarande pitemål

Idus:

Pitemål (bonschka på dialekten vilket betyder "de bofastas språk" till skillnad från samernas samiska, vilka aldrig var bofasta i förindustirell tid.) är en dialekt som härstammar från gammelsvenska. Pga Pite älvdals isolerade läge stod länge det piteälvdalska folkets språkbruk i zenith och har därför behållit den grammatiska strukturen och uttalet av många gammelsvenska ord. Men bonschkan har utvecklats på senare tid och "försvenskats" så till den milda grad att kraftiga dialektala skillnader nu finns mellan kustbefolkningen och inlandet. Därför bör inte pitemål förväxlas med den dialekt som talas i det själva staden Piteå. Den dialekten heter pit-fint och är en mycket yngre dialekt som uppstod när svenska arbetare under industrialiseringen sökte sig upp och bosatte sig i Piteå stad och dess moderniserade svenska språk blandades med bonschkan.

Idus: Kanske d kanske

Vem vet: Då är det här enbart til dig

10 neva foil å kornmjöle.

En litn pili gröut å vatn.

Nager koke päro å lek mang råreve å så nalta sålt.

Hack nå fläsk öti inkråme.

Räid däigen lagom tjåck.

Knod ihop fläske så hä blei som en liten moil.

Kle moiln vä nalta däig så hä blei som en större moil.

Hev dömjen nede en groit vä kåoke vatn så nalta sålt.

Lett dem stå å kåoke en teim.

Och det var då receptet på Pitepalt

Idus: aha

Hudikmål är kul. Dom låter så gnälliga Åsså upprepar dom: Tex: Jag vill inte d, ja é. Eller jag ska hem till han, ja.
Åsså byter dom ut a mot e. Exempel: Det snöer ute.

Jag är absolut ingen expert på hudikmål, eller ännu värre Hasselamål Har bara bott där i några år.

Men som pik tillbaka från mina hudik/hassela vänner:
Om dom låter gnälliga så låter jag arg och seeeeg haha

Vi säger Polla till julgranskulor.-)