Forum Förälder - Adoption
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • fundering från 4- åring

    Tis 11 okt 2011 13:22 Läst 2054 gånger Totalt 7 svar
    Tis 11 okt 2011 13:22

    Hej!

    Behöver era kloka råd! vår dotter som snart fyller 4 år har nu under ett dygn sagt vid 4 tillfällen så här:  Tänk om ni hade fått ett annat barn, tänk om ni inte hade fått mig....hon säger det med lite oro i rösten. Vi ett tillfälle sa hon dessutom, då skulle jag ha bott i en annan familj....

    Till och med i natt tog hon upp det, kl 03:00, hörde jag, mamma.....och så kom det.  
    Vad tror ni hon behöver för svar? Har era barn i den här åldern börjat fundera så här?  Jag tänker att hon kanske börjar förstå att hon är adopterad och faktiskt skulle kunnat kommit till en annan familj, och att det skrämmer henne.

    Kanske har jag själv gjort att hon har börjat fundera så här, för ibland har jag sagt, när jag pratar om hur mycket jag tycker om henne, vilken tur att vi fick just dig!  

    Tycker att det är så svårt att prata om det på en nivå som hon förstår. Jag säger att det var meningen att vi skulle få just henne, men hon fortsätter att fundera. Kanske kan vi bara forsätta och finnas där för henne, och att funderingarna börjar nu, som kommer att finnas. Vad tror ni?  

  • Tis 11 okt 2011 13:33 #1

    Svara henne sanningsenligt att ja, ni kunde ha blivit erbjuden ett annat barn och hon en annan mamma och pappa, men nu är ni så glada att det blev just ni som hittade varandra -. att ni fick den bästa tjejen och att hon alltid, alltid kommer att få stanna hos er ....

  • Socker­söt88
    Visa endast
    Tis 11 okt 2011 13:37 #2
    en glad skrev 2011-10-11 13:33:46 följande:
    Svara henne sanningsenligt att ja, ni kunde ha blivit erbjuden ett annat barn och hon en annan mamma och pappa, men nu är ni så glada att det blev just ni som hittade varandra -. att ni fick den bästa tjejen och att hon alltid, alltid kommer att få stanna hos er ....
    Instämmer med föregående skribent..
  • Tis 11 okt 2011 19:45 #3

    Instämmer med ovan! Dessutom så tror jag att det är vanligt att de funderar på svåra saker i den åldern. Min fyraåring är just nu mycket orolig för att huset/bilen ska brinna upp och att vi alla ska dö.

  • Nystar­t
    Visa endast
    Tis 11 okt 2011 20:38 #4

    Visst väntar ni syskon (från SA)? Jag tror att det kan medverka till att trigga igång sådana tankar. Ni väntar ju på ett telefonsamtal om ett barn som ni inte vet vilket det blir. Kan hon någonstans inom sig vara lite orolig för att bli utbytt? (jag drömde mardrömmar om att vi var tvungna att lämna tillbaka barn nr 1 när vi väntade tvåan). Vår äldsta var  mycket förväntansfull  över syskon, men när det väl kom var det ju inte bara en dans på rosor att dela på uppmärksamheten...Mycket drama och någon gång önskemål om att skicka tillbaka syskonet. Var tydlig med att förklara det fina med syskon och att hon har en viktig roll för det kommande syskonet. Att hon fortfarande är lika viktig.

    Och som tidgare inlägg har poängterat: bekräfta att hon alltid ska vara hos er och att kärleken blir större ju fler som delar den och på ett enkelt sätt föra vidare  (Abbas) tanken att det är "a match made in heaven" och att meningen var att ni skulle vara tillsammans. Jag tänker ofta på att vi var lite sena med att kicka ingång adoptionsprocessen och att om vi börjat tidigare skulle allt ha gått fortare. MEN! då hade jag inte haft just dessa barn som jag har idag.  Jag tror ju att det var menat så även om vi i teorin naturligtvis kunde fått andra barn.

     SEdan håller jag med Kea att åldern har betydelse. Böcker som vår fyraåring tyckte om för ett år sedan är numer inte barnsliga utan läskiga..  

  • dubbel­mamma0­310
    Visa endast
    Ons 12 okt 2011 20:05 #5

    Jag minns att vår bioson hade liknande funderingar kring hans prematuritet i den åldern. Det är nog så det ska vara, gläds åt att hon går vidare i sina tankar även om det är lite bekymmersamt just nu!

  • Tor 13 okt 2011 22:01 #6

    Tack för era svar. Efter det att jag skrev detta har hon inte nämnt något mer. Ja det är klart jag helt enkelt ska säga som det är, som du skrev "en glad". Om hon nu säger något igen om det.

    Ada, jag tror inte hon tror att hon ska bli utbytt, för den tanken hade jag också först, så vi pratade om att hon ska bli stora syster och att det ska komma ett barn TILL.  Tanken om a match made in heaven, verkar vara för abstrakt för henne, känns som det kommer att bli lättare att prata om detta längre fram, även om jag vill att hon ska höra det från start.

    Så bra att få höra era rådGlad  
     

  • Tis 8 nov 2011 20:28 #7

    du kan ju alltid säga att det är samma med en graviditet. Om  t.ex ett par föräldrar till hennes kompisar är biologiska så kan du ju säga att om de inte haft myspys just den dagen/gången så är det inte säkert att de hade fått din dotters kompis? :) 

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll