fundering från 4- åring

Visst väntar ni syskon (från SA)? Jag tror att det kan medverka till att trigga igång sådana tankar. Ni väntar ju på ett telefonsamtal om ett barn som ni inte vet vilket det blir. Kan hon någonstans inom sig vara lite orolig för att bli utbytt? (jag drömde mardrömmar om att vi var tvungna att lämna tillbaka barn nr 1 när vi väntade tvåan). Vår äldsta var  mycket förväntansfull  över syskon, men när det väl kom var det ju inte bara en dans på rosor att dela på uppmärksamheten...Mycket drama och någon gång önskemål om att skicka tillbaka syskonet. Var tydlig med att förklara det fina med syskon och att hon har en viktig roll för det kommande syskonet. Att hon fortfarande är lika viktig.

Och som tidgare inlägg har poängterat: bekräfta att hon alltid ska vara hos er och att kärleken blir större ju fler som delar den och på ett enkelt sätt föra vidare  (Abbas) tanken att det är "a match made in heaven" och att meningen var att ni skulle vara tillsammans. Jag tänker ofta på att vi var lite sena med att kicka ingång adoptionsprocessen och att om vi börjat tidigare skulle allt ha gått fortare. MEN! då hade jag inte haft just dessa barn som jag har idag.  Jag tror ju att det var menat så även om vi i teorin naturligtvis kunde fått andra barn.

 SEdan håller jag med Kea att åldern har betydelse. Böcker som vår fyraåring tyckte om för ett år sedan är numer inte barnsliga utan läskiga..