Blå Flygare skrev 2011-10-13 13:06:54 följande:
Har du haft något postpartum-samtal? Det kan hjälpa, förutsatt att det är en bra BM som håller det. Inför nästa fl kan du ha samtal med aurora-BM, de kan vara till riktigt stor hjälp. Jag visste inte att jag var i behov av det förrän jag var gravid och tog då kontakt med aurora på det sjukhus jag då skulle föda på (ett annat sjukhus). Vet inte om man kan ta kontakt med aurora inför graviditet.
Nej.. Jag tror inte det? Har varit på vanlig efterkontroll, är det samma sak? Var hittar man en aurora-bm?
straw2008 skrev 2011-10-13 13:08:54 följande:
Du kommer absolut INTE behöva gå igenom något så avskyvärt igen, KLART du ska ha snitt !!!
Bor du i sthlm kan jag rekommendera en som ger snitt utan att "bråka", en väldigt human kvinnoläkare.
Bor tyvärr inte i Stockholm.
Snäckan84 skrev 2011-10-13 13:11:35 följande:
Hej!
Jag hade en tuff förlossning med min första där det blev klipp och sugklocka.
Blev sjuk efter då stygnen gick upp så jag fick livmodersinflamation och mitt klipp var jätte infekterat. Blev inlagd i 3 dagar med atibiotika i dropp samt blod.
Var livrädd för att skaffa syskon, de erbjöd mig att få prata med en psykolog om de nu var så att vi villa ha ett barn till.
Men konstigt nog valde vi att skaffe ett syskon efter 1 år och jag gick ytterligare igenom en till förlossning då utan smärtlindrig (som jag i och för sig aldrig gör om) fick hjälp efter den förlossningen och prata med någon från bb då jag sa aldrig mera!!!!
Nu ett år efter min andra förlossning kan jag tänka mig att göra om det :)
Det är ju tur att man glömmer :)
Men är det så att rädslan kvarstår så kontakta ditt mvc och be att få prata med någon.
Det är inte meningen att man väljer att inte skaffa fler barn tack vare en förlossning, så anser du och den du prata med att rädslan är alldeles för stor kommer du nog kunna få ett kejsarsnitt.
Lycka till nu, och grattis till bebisen :)
Alltså, det jag känner är hemskast är smärtan. Jag har "glömt" lite, det kom ju ändå något bra utav det, men så råkade jag igår komma över en förlossningsberättelse och då kom allt tillbaka och jag kände bara: ALDRIG mer. Kejsarsnitt gör väl såklart också skitont, men jag antar att det inte är på samma sätt, man slipper de djävulska värkarna och att behöva krysta ut barnet..
Pyrro_b skrev 2011-10-13 13:22:56 följande:
Eftersom du precis som du själv säger verkar ha ha en väldigt normal förlossning utan några komplikationer så går det ju inte att peppa dig med att nästa nog blir bättre:)
Jag sprack så mkt man kan ungefär och förlorade 2,5 liter blod och blev sövd och op efteråt (det dom sydde utan bedövning för att få stop på blodet tog minst 10ggr ondare än själva förlossningen. Det kombinerat med att jag kräktes hela grav gjorde att det tog länge innan vi blev sugna på en 2a. Vår 2a är född knappt 3 år efter 1a, hade en mkt mer uttragen förlossning då han låg med ansiktet åt fel håll och det blev sugklocka, men jag sprack inget denna gång. Trots att jag hade så ont att jag kräktes rakt ut (bara lustgas) så skulle jag göra om det flera gången om jag bara fick chansen:)
Jag hade kontakt med aurora-BM innan min 2a förlossning och skrev ett förlossningsbrev hos dom och det hjälpte! Jag tänker inte sitta och säga att det är fel eller att du inte ska ha kejsarsnitt för det är ju som du säger din upplevelse. Men jag tycker att det är synd om du låter din rädsla ta överhand utan att försöka bearbeta det först........sen så är 10 v en väldigt kort tid:)
Det är också därför jag är rädd att jag kommer bli nekad kejsarsnitt eftersom allt faktiskt gick bra, barnet mådde utmärkt under hela förlossningen, det var bara jag som mådde rent skit. Rädd att uppfattas som klen om jag inte ens kan utstå en förlossning? Känns ju löjligt att inte klara av sånt som kvinnor klarat i alla tider. Min mamma t.ex. har hur lätt som helst för att föda barn och har klarat sig med bara lite lustgas mot slutet. Hon säger att hon hellre föder barn än går till tandläkaren... Men jag tror vissa är skapta till att föda barn och andra inte. Jag själv tillhör inte-gruppen...
Ska tillägga att innan förlossningen kände jag mig inte alls nervös, jag var ganska påläst, lugn och tänkte att jag tar det som det kommer, litar på bm och annan personal som finns på bb och tänker lyssa till deras råd och tips. Det är nu efteråt jag är såhär rädd.