Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
Maybe U miss me too?
Maybe U miss me too?
Jag är rädd för vad människor ska göra om det kommer ut om dig och mig. Jag vill inte vänta, men jag har inget annat val om jag inte vill förstöra det liv vi kan ha.
Vi har varit fram och tillbaka i flera år nu, inte vetat av vars vi haft varandra ibland. Men nu är det nog med det, eller hur?
När vi ses så ska jag lova allt jag ska ge dig, vilket liv vi kan leva. Ett liv som vi har förtjänat så länge!
Men du måste lova mig några saker också..
Du måste få mig att känna mig trygg, att jag är säker i ditt sällskap. Att du tar hand om mig som jag kommer ta hand om dig. Älska mig lika vansinnigt som jag älskar dig, att kyssa mig, hålla om mig, och låta mig lägga mitt huvud mot din bröstkorg igen så att jag kan höra dina hjärtslag och känna dina djupa andetag. Att ibland följa med mig till våran plats vis älven.
Vi kommer aldrig glömma alla år vi redan har missat, alla år vi HAR missat.. Men vi kan ta vara på tiden genom att helt enkelt älska varandra som vi gör nu, genom att ta vara på varandra, och leva varje dag som om det vore sista gången vi sågs.
Forever, as we both wanted it to be.
[quote=74380456][quote-nick]Anonym (Kärring) skrev 2014-11-22 01:43:38 följande:[/quote-nick]Mamma, jag hatar dig för allt du gjort mot mig.
Jag avskyr att jag önskar att du kunde älskar mig, jag avskyr att du förstört allt.
Du är utan tvekan en utav de värsta mammorna som någonsin funnits, du borde som du så snällt sagt till mig förra gånger aldrig skaffat mig![/quote
KRAM till dig! Avsky inte dig själv för att du önskar att din mamma kunde älska dig. Det är en naturlig önskan. Jag beklagar det hon sagt till dig. Hemskt! Ingen ska behöva höra det! Ingen. Din mamma har nog ingen egenkärlek, och alla oförätter tar hon ut på andra. Inte rättvist.
Du är stark. Det går att hitta kärlek på annat håll. Ibland är inte blod tjockare än vatten. Jag vet ingenting om vad om hänt dig och din mamma, men jag ville bara säga att du ska tro på dig
Tro på dig själv. Det går kanske inte att förändra din mamma. Hon kanske alltid kommer att ha samma beteende. Hela livet. Men du kan förändra dig själv. Avsky inte dig själv. Stå upp för dig själv. Du är bra. Värdefull. Älskvärd. KRAM!
Jag har antagligen bara inbillat mig att du skulle känna nåt för mig. Att du skulle vara attraherad och intresserad av mig. Så dumt av mig. Det är lika bra att vi inte ses mer. Att jag inte dyker upp mer där vi brukar ses. Men du är härlig, jag gillar dig och önskar dig allt gott!!
quote=77537737][quote-nick]Anonym (VarbergV) skrev 2017-03-27 21:42:47 följande:[/quote-nick]M - jag behöver prata med dig. Vet inte riktigt hur jag ska säga detta. Detta är något av det svåraste jag gjort och kanske är det verkligen helt fel av mig att göra det, men jag känner att jag behöver vara helt ärlig mot dig. Mina känslor för dig är långt starkare än vad de borde vara. I ena stunden sänker det mig totalt, för att i nästa stund istället lyfta mig och fylla mig med energi. Jag försöker hantera det, men mina känslor blir bara starkare med tiden.
Detta är vad jag skulle vilja säga dig. Vad skulle hända då? Vad skulle din reaktion bli?[/quote]
Om det var till mig hon jag tycker om och har känslor för skrev skulle jag svara henne så här: Hej! (namn) Tack för ditt mess. Jag vill aldrig mer att du tappar bort den energi som vi båda får av varandra. Jag vill aldrig mer att någon av oss känner oss sänkta när vi kan må bra av varandra. Jag känner samma som du. Det är ömsesidigt. Mina känslor för dig blir starkare och starkare. Jag tänker på dig hela tiden. När jag vaknar. När jag somnar. Men jag vågade inte säga det till dig för jag var rädd. Rädd för att förlora dig och din vänskap. Att göra bort mig. Så nu har du gjort mig lycklig! Kan vi ses och prata? Vill ta på dig, känna dig nära. Får jag? Åh vad jag längtar efter dig!
Önskar jag med. Tycker du ska skicka ditt sms. Det var fint skrivet! Ärligt och direkt från ditt hjärta. Känner igen mig i varje ord du skriver när jag tänker på henne.
Kan helt enkelt Inte låta bli att ha kontakt med dig....Varför känner jag såhär för dig? Varför vill jag veta vad du gör och mår hela tiden? Du är upptagen men jag längtar ändå efter dig och undrar hur det skulle kännas att få vara med dig. Kyssa dig. Hur det skulle kännas att få ge dig njutning och tillsammans må bra. Skratta ha kul. Prata allvar. Men du vet inte...
Förlåt mig att jag citerar dig... Men du borde våga! Rädslan gör att allt låser sig, men kan du öppna så gör det! Någon väldigt speciell sa till mig en gång.. Man lever bara just så... En gång. Livet ska levas fullt ut och människor som betyder mycket för dig borde få veta ändå. Du skriver fint! Skulle jag veta att det var DU fast HAN som skrev detta... Så skulle jag bara vilja träffa dig (honom) smeka dig (honom) på kinden.... Inte säga så mycket utan bara se in i ögonen... Le och ge dig (honom) den varmaste kram.... Och säga... - jag fanns här hela tiden <3
Men hur vet du? Tänk om hennes längtan är lika stor som din?