Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Är i en liknande situation. Tror däremot inte jag kommer kunna glömma. 
Det är en fin person som jag tycker så mycket om. Sådana växer inte på träd, men jag sabbade allt.  

Hur då? Vad har du gjort?

Vill inte skriva för mycket. Men jag gjorde något som medförde att vi inte längre är vänner, något jag ångrar. Har känslor för personen ifråga.   

Det blev en väldigt bra helg, bättre än jag anade! Att du finns i mitt liv får mig att må så mycket bättre ♡ Jag hoppas att det "snart" kan bli på heltid. Att vi kan höras och ses när som och på sikt också visa omvärlden vad vi känner för varandra! Min framtid är med Dig och jag älskar Dig så otroligt mycket ♡♡♡ 

Alla våra tidigare så ljusa minnen har nu blivit mörka. De påminner om vad du i din hemlighet tänkte på i dom stunderna, familjeutflykterna, stunderna tillsammans.

Jag kollar på bilder från i somras och ser hur lycklig du ser ut, hur lycklig jag ser ut och hur lyckliga våra barn faktiskt är. Vi ser verkligen ut som den perfekta familjen.

Men nu efteråt vet jag att du bara spelade, satte upp en fasad som ingen visste något om. Du har inte bara sårat mig, våra familjer och barnen utan du har även sårat alla mina underbara minnen som nu snurrar runt som tråkiga påminnelser i huvudet om hur det egentligen var. 
Om vad som du tänkte just där och då, vad du tänkt på i 4 månader, men inte ville berätta för ens 6 månader efter sommaren var slut ...

Ditt ljuva skratt var tydligen inte äkta. Din kärlek var mest för bekvämlighetens skull. Dina ord betydde ingenting.
Du sårade mig mer än vad du någonsin kommer att förstå

Det jag kände då var inte lämpligt, och kanske är det ännu värre att jag inte har släppt tanken på dig.

Nu snart ett år sedan den där märkliga känslan väcktes inom mig. Kanske kan man säga att det var en förälskelse trots att jag inte ville det. Det var en spänning som för min del nästan gick att ta på. Som att vi hade en koppling som vi inte borde ha.

Det kändes som att jag gick runt i ett lyckorus, en värld där vi fick leva ut all spänning. Tanken på att göra det var nästan verklig, men det blev aldrig så. Kanske förstod du vad jag kände, kanske kände du också någonting. 

Men det var fel. Och med tiden bara ett snedsteg i en fantasi. Men jag förstår inte varför jag inte kan släppa dig helt, trots att alla band är brutna. 

Varför var det inte lämpligt då? Har du berättat  om dina känslor för hen? Tänk om de är besvarade

Jag saknar dig så mycket så mitt hjärta brister. 

Flera månader senare så känner jag mig forfarande rätt ledsen på ditt låga intresse och dåliga kommunikation. Varför fortsatte du träffa mig om du inte var intresserad och nyfiken på mig? Så himla onödigt då det bara skadade min självkänsla ännu mer.

Blir arg och besviken på mig själv för jag är svag som fantiserar om sex med dig, du var ju uppenbarligen inte speciellt tänd på mig. Orkar inte dejta igen.

Jag vill kela Börje