mitt barn mobbar :-(

Oj,  du sitter i en svår situation ts men om dina ord inte spelar någon roll för henne kanske din mans gör det? Han kanske kan prata med henne om hur den här flickan känner när hon är dum mot henne? Det kanske går in bättre? Just nu är ju mobbningssituationen det akuta ni måste lösa så att den mobbade flickan inte far mer illa men jag tror att du och din dotter borde prata med barn-och ungdomspsykiatrin om att hon inte känner att det du säger spelar någon roll. 

Intrycket jag får av vad du skriver i inlägg 20 är också att din dotter blivit skadad av att hennes pappa var elak mot er och att socialens sätt att prata bort det fått henne att agera ut sina känslor kring det på den här flickan i skolan. Hon kanske känner att eftersom hennes pappa var dum mot henne fast hon vet (?) att det var fel så är det så man gör mot andra? Nu spekulerar jag men fortsätt fråga henne varför hon mobbar och hur hon tänker för någon anledning finns det till att hon känner  så just då.

Fortsätt finnas där för din dotter och för den andra flickan, du har gjort helt rätt hittills, fortsätt med det. 

är inte det här sånt som man kan ta hjälp av skolans kurator eller psykolog med - eller bup? med den bakgrund du beskriver tror jag att ni behöver hjälp utifrån.

att bara ta bort saker hjälper kanske inte så bra i er situation - försök att stärka hennes positiva beteenden istället med små belöningar - det kan vara både uppmuntrande ord, saker hon tycker om eller roliga händelser.

att lära ett barn att säga förlåt är ingen konst - det kluriga är att få dem att mena det. barn agerar ofta utifrån hur de tror att vi vuxna vill ha det. i förskolan pratar man ofta om att göra förlåt istället.

Vilken bra och vettig förälder du är som tar tag i detta, det är viktigt att det får ett stopp så att hon inte drar in flera i det. De flesta som har barn som mobbar brukar vara korkade wt som inte bryr sig och inte vill ha en förändring men det är inte du.

Kontakta BUP om du känner att du inte får kontakt med din dottter, de kommer kunna hjälpa er.

Bra!

Jag vill bara säga att jag är så glad att det finns människor som dig. Och jag hoppas ni klarar ut det här. Men all heder åt dig som förälder

Ja, nu vet ju inte jag vad som har hänt i den relation du hade med flickans pappa, men varför skulle du förklara att pappa hade rätt att vara elak mot er? Det är motsatsen du bör förklara - att ingen har rätt att vara medvetet elak mot någon annan. Och om du på något sätt tillät pappan att vara orättvis eller elak mot er dotter så bör du be henne om ursäkt och säga att du inte gjorde ditt jobb tillräckligt bra. 

Med det sagt så tycker jag också att det är viktigt att du kliver ur känslan av maktlöshet, annars är det ju så att du blir lika känslostyrd som din dotter upplever sig vara. "Hon känner bara så just då, säger hon". Prata om den känslan och hur man gör för att ta kontroll över den, att hon känner så innebär inte, ska inte behöva innebära, att hon agerar utifrån sin känsla. Visa henne att det finns andra sätt att tackla och härbärgera känslor än att agera ut dem på ett sätt som gör andra barn illa.

Jag tycker att du mycket tydligt ska markera att du inte accepterar mobbing.
Däremot ska du förstås både stötta, förstå och prata massor om hennes känslor och saker som kan ha lett fram till det här felaktiga beteendet. Någon annan skrev tidigare att hon kanske fått en etablerad roll som mobbare i gruppen och att det kan vara svårt att bryta. Jag håller med om det, och tror att det är väldigt väsentligt att du och skolans egen personal hjälper henne att hitta en annan positiv roll. Mobbare kan bli hjälpare (även om det inte är det viktigaste - det viktigaste är att mobbingen upphör och att den mobbade och mobbaren får ett vettigt avslut på en historia av olustiga och i många fall skrämmande incidenter. De behöver inte bli bästisar, men de måste läras att kunna vistas i samma miljö, och i din dotters fall måste hon bli medveten om exakt hur nedbrytande det är för den drabbade att utsättas för mobbing), eller i övrigt starka utan att behöva ta ut egen frustration på andra barn. 

Låt inte dotterns just nu falska självförtroende ange tonen, stärk henne så att hon får ett självförtroende som är äkta och som gör att hon kan vara bra utan att behöva bete sig dåligt.  

Okej, nu tycker jag att jag börjar få lite sammanhang i varför din tjej beter sig som hon gör. Det låter som att hon agerar ut något liknande det hon själv och kanske du också blivit utsatt för, eller? Om ditt ex har behandlat er illa? Det låter också som att ni behöver hjälp att bena upp och reda ut detta båda två. Kanske gå och prata med familjerådgivningen tillsammans med henne, om de hjälper till med sånt?

LÄser och tar till mig. Far inte gora sa mycket alls for att hjalpa henne via bup eftersom pappan motsatter sig det. Annan hjalp star visserligen pa tur men de kan inget gora innan rattegangen mot honom ar klar for annars kan det ses som om de paverkar henne. Forsokt forklara att pappan gjorde fel och aven om de pa soc inte tycker att han har gjort nagot fel sa tycker polisen det. Vill verkligen kunna fokusera pa mobbingfragan men det ar latt att tanka pa vad som ar orsaken. Har idag kontaktat fler foraldrar i klassen eftersom hon inte ar ensam om att ga pa flickan och jag hoppas att det far upp ogonen pa flera vuxna. Ju fler vuxna som ser och hor desto battre. Eftersom vi sagt att aktiviteterna ar indragna for henne denna vecka sa star vi fast vid det sa hon ser att vi menar allvar. Hon kom med ett forslag idag om att byta arbetsgrupp i skolan sa att hon och en annan som ar padrivande inte kan gora sakerna ihop. Betyder anda att hon har tankt till lite och har egna funderingar kring allt. (Skriver fran mobil sa darfor blir texten lite lustig just nu). Tack for erat stod och tankevackare, behover bade ris och ros just nu.

INGEN får bli MOBBAD. Jag har fått ADHD för att någon i klassen har mobbat mig. FAN vilka idioter. Dom mobbad mig för att det var roligt tyckte dom. Men bara till den 19 juni 2014. Så skulle jag göra ett test för att se om jag hade ADHD och det hade jag på grund av att 7 st elever har mobbat mig. Jag blev bara sämre och sämre än någonsin. Tillslut sa jag till dom på skarpen SLUTA. Men det hjälpte inte. Jag mådde illa. Helt plötsligt så drog jag ner alla 7 st elverna att SLUTA ANNARS SÄGER JAG TILL ERA MAMMOR OCH PAPPOR OCH SEN RINGER JAG TILL POLISEN SÅ POLISEN FÅR KOMMA OCH HÄMTA ER. Det gjorde jag men nu indag så är jag på hoss en foster familj ????. Jag byte också skola. Jag blev mobbad sen 1 till 6. Sen kom jag till foster familjen. Nu har jag det bra. MEN SOM JAG SÄGER INGEN FÅR BLI MOBBAD ELLER MOBBADE

Ta tag i det ordentligt innan det urartar bara. Vet flera som fått flytta på grund av att folk varit elaka osv. Man ska sköta sig helt enkelt och tackla problemen hårt.

Nu menar jag inte att förminska dig men jag vet inte om mobbing kan leda till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, du hade nog något i grunden. Sen att det kanske blev mycket värre än vad det borde ha blivit för dig, just på grund av ADHD-n, det är en annan sak.

1. Tråden är gammal

2. Man får inte adhd så

TS: Jag måste skriva som alla andra - tänk om varje vuxen tog ansvar för sitt barns handlingar som du gör, vilken enormt mycket bättre värld vi hade haft då. Lycka till.