Alla basta skolor i Sverige ar privatskolor

Inget, det svenska systemet suger när det kommer till skolor, en stor orsak till det anser jag vara att privata skolor inte skall försörja sig själv utan istället hållas igång via skattemedel. Jag är emot privatskolor rakt av egentligen men OM de skall tillåtas anser jag att den som vill nyttja privatskola skall betala för det själv så att skattemedlen kan användas till att hålla den kommunala skolan bra.
Det finns inga externa sätt att kontrollera skolor på eftersom varje lärare sätter betygen helt själv även på nationella prov. Jag fick tex knappt VG på nationella i Svenska B i gymnasiet för att min lärare inte gillade mig medan läraren före som inte fick sätta slutbetyget (hon bytte jobb efter halva kursen) ansåg att fanns det ett betyg över MVG borde jag få det... Således säger det sig självt att det är lätt att putsa betygen för en skola om de vill att det ska se bra ut i ev. statistik. Detta system gör det även svårare för elever som fått felaktiga betyg att få upprättelse.

Jag gick som sagt i en friskola på gymnasiet och våra nationella prov rättades anonymt (läraren fick inte se namnen på eleverna) och dessutom av en annan lärare, vill jag minnas.

fast nej, det jag läser tyder ändå på att betygsinflations argumentet inte håller:

www.svd.se/opinion/brannpunkt/elever-i-frisko... 

Jag går inte enbart efter betyg, jag går även efter antal elever,inriktning,språket,disciplinen o respekten för varandra o för lärarna. Språket menar jag grova svordomar o sexuella kränkningar redan i 1:a klass eller förskoleklass.
Det förekommer mkt på de kommunala skolorna runt oss.

Frågan är komplex.
A) Vad värderar vi som bra = vad lägger vi i begreppet bra skola? Det är ju liksom ingen liten frågeställning.
B) Betygssättning som är något annat än enbart bedömning av det enkelt och kvantitativt mätbara kommer aldrig att kunna vara en objektiv, exakt vetenskap. Det kommer alltid att ligga subjektiv värdering och bedömning i denna betygssättning.
C) Om man hade haft någon form av objektiva bedömare som rättade och betygsatte:  1. Vad?  2. Hur stor vikt skulle dessa bedömningar väga i förhållande till allt annat eleven presterar?  3. Vilka skulle dessa objektiva bedömare vara? Om t.ex. de nationella proven skulle bedömas skulle det krävas en rätt personalstark styrka så att säga.......inte minst om man inte kan tänka sig lösningen att lärare rättar i blindo så att säga. 

Jag sitter mitt i "smeten". Jag har precis ägnat åtskilliga timmar till att skriva ömdömesrapporter inför utvecklingssamtal för mina 7:or. De ska inte ha betyg i år, men jag måste ju ändå tala om vad de kan och vad de behöver utveckla i förhållande till kursplanens kunskapskrav. Det är svårt. Nu har det ju dessutom sjösatts en ny läroplan så det är ett evigt stötande och blötande. "Vad innebär det att föra ett utvecklat resonemang med väl underbyggda argument"? Vad är skillnaden mellan att "föra resonemanget till viss del vidare" i ett samtal och att "föra det vidare"? Hur ska man tolka att "utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor, omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk"? Och på vilket sätt skiljer det sig från att föra "välutvecklade och väl underbyggda resonemang"? Och undervisar man som jag exempelvis i svenska och SO så har man sådär 50-100-talet (beroende på hur man räknar) liknande kunskapskrav att ta ställning till. Vi sambedömer väldigt mycket på vår skola, men självklart blir det inom kollegiet så att säga. Det handlar ju om det rent praktiska. Jag kan enkelt och snabbt skicka över ett par av mina elevers redovisningar varje gång de lämnar in något till en eller flera kollegor på skolan, få snabb respons om jag ligger "rätt" och på det viset självkontrollera mig på något vis. Det hade inte varit möjligt att göra det mot en objektiv bedömare varje gång, och vad säger egentligen att denne per automatik är "bättre"/gör en bättre bedömning?
  
Jag jobbar i en vanlig kommunal skola med hårda besparingskrav och noll ekonomiska resurser. Som enskild lärare har jag inget att tjäna på att sätta för höga betyg ur ett yrkesperspektiv. Jag får inte högre lön och skolledningen är inte på och tjatar om att jag ska höja eller liknande. Jag vill ju att mina elever ska klara fortsatta studier väl och att de så att säga fortsätter att ligga på samma nivå. Ger jag dem ett C så vill jag att de ska ligga på ungefär samma nivå när de börjar på gymnasiet så de inte plötsligt får svårt att överhuvudtaget nå ett E. För mig är den starkaste fingervisaren hur min bedömning är hur det gått för eleverna fortsättningsvis. Jag vet genom återkopplig att de klarat gymnasiestudier och vidare studier bra, dvs att de betyget stämt i förhållande till fortsatta krav. Och så självklart även de nationella proven. Ja, det är fortfarande jag eller någon av mina kollegor som bedömer men det finns trots allt rätt tydliga bedömningsinstruktioner så om man verkligen följer dem så lär man inte hamna alltför långt ifrån det man faktiskt tänkt sig från skolverkets sida. Huruvida man gör det eller inte är ju en annan fråga. Jag skulle gärna haft "blind rättning" av de nationella proven. Men fortfarande återstor ju frågan hur tungt just detta enskilda prov ska väga.

Lyssnade på intressant radioprogram igår som behandlade skolan - både här och utomlands. Ett intressant fenomen i Sverige är att samtidigt med betygsinflationen så började föräldrar ställa allt högre krav på att barnen skulle ha högre betyg, dvs att de på ett helt annat sätt än tidigare var kritiska till lärare och skola för att de gett deras barn för låga betyg. Och de vänder sig till skolledning som kanske inte alltid pallar trycket i tider då varje elev är viktig för den ekonomiska situationen.

Vad gäller privatskolor kontra kommunala så är det som sagt en svår fråga. I vår kommun som är en relativt stor kommun, ligger engelska skolan högst vad gäller måluppfyllelse, vår kommunala strax efter och många privata alternativ långt efter. Med tanke på hur vår ekonomi och elevunderlag ser ut i jämförelse med engelska skolan så borde de ligga långt, långt före kan man tycka.  

Jag hängde inte riktigt med på vad du menade i första stycket....om hur de nationella proven fungerar nu. Jag har enbart genomfört nationellt prov i svenska. De olika delarna är olika "bra". uppsatsskrivningen tycker jag personligen är rätt värdelös och eleverna presterar nästan alltid under förmåga. Anledning? Alla presterar under förmåga med de premisser som uppsatsskrivningen är under. Läsförståelsen vill jag utan tvekan att de når samma betyg som jag gett dem förövrigt så att säga.

Ingen skulle bli gladare än lärarkåren om vi slapp rätta de nationella proven. Rättningen av dem tar enormt mycket tid och arbete. Jag hade blivit jätteglad om någon annan rättat och jag hade kunnat koncentrera mig på annat   

Jo, då är jag med. Det är ju så de är tänkta att fungera.

De nationella proven har inte som syfte att mäta skolans prestation. De nationella provens syfte är att betygsbedömningen ska bli så enhetlig och jämlik landet över som möjligt. De ska alltså vara vägledande. Ja, det vore väl fint om de rättades centralt, men jag förstår inte riktigt hur de skulle lösa det praktiskt. Med tanke på hur lång tid det tar att bedöma nationella prov och hur många prov som genomförs landet över årligen så måste det ju vara en gedigen styrka som ska rätta allt. Det man skulle kunna tänka sig är ju att de lärare som genomför nationella prov i låt oss säga en kommun rättar blint. Jag får alltså 30 nationella prov som jag ska rätta, men jag vet inte vilka eleverna är eller från vilken skola i kommunen de kommer ifrån. Det skulle vara intressant .