Skilja sej i 45-50-årsåldern- är det för sent?

Hej,

Jag är 51 år, varit skild i 5 år. Det är en himla svår fråga att svara på. Att skilja sig innebär så himla mycket mer än att bara separera från mannen man lever med för alla inblandande. Efter 25 år tillsammans med min man gick vi igenom en fruktansvärt jobbig skilsmässa. Hade jag vetat hur svårt det var hade jag nog tvekat men hade jag vetat vad jag skulle tillslut vinna, jag då är det en annan sak. 

Trodde precis som du att jag skulle bli ensamast i värden och att jag aldrig skulle träffa någon igen. Jag har absolut inte varit ensam och är i dag förlovad, särbo och har en fin och lycklig relation med min nya man. Min X man har också tillslut träffat ngn som han verkar lycklig med.

Så låt inte rädslan stoppa dig. Den är helt obefogad. Däremot, se om det finns ngt kvar mellan er, försök med samtal om ni inte gjort det. Önskar dig al lycka till! 

Glömde säga en sak. Nu sover jag nära, nära min nya man, jag älskar att vara nära honom, håller altid hans hand och blir glad när han rör vid mig. Jag gick från ett äktenskap med plikttroget sex, sov på min sängkant och han höll aldrig om mig. Det är sån skillnad att leva med ngn som man inte bara kör familje AB med utan även delar en närhet med.

Inte altid enkelt med 6 gemensamma barn, med är man flexibel så går det.