Anonym (vad händer nu??) skrev 2011-12-03 21:18:38 följande:
jag tycker också att de tär fel att sonen behöver berätta allt. Farfar och faster har barnen och jag har inte bra kontakt med dem. Jag vet inte varför men de avskyr mig.. Allt har gått på pappans vilkor när vi har varit separerade. Jag är inte välkommen dit för att vara där för min son och jag bor tyvärr 4,5 h bilresa ifrån honom så deet är inte lätt. Dottern har skolan här och jag har jobbet. Behöver min son mig så åker jag givetvis dit men har ingen sovplats och ta in på hotell har jag inte råd.
Vad ska man göra när ingen berättar för mig.
ursäkta mig ts, men hos dessa personer vill du lämna din son hos??
känns som om dom gaddar ihop sig emot dig.
du ska självklart kontakta en advokat, kontakten mellan dig och pappans sambo ska INTE gå genom sonen, hur tänker ni här??
kontakta en advokat genast, självklart ska du finnas där för barnen på begravningen och efteråt.
flyttade du från sthlm till småland? för har du inga vänner i sthlm du kan få bo hos några dagar och reda upp allting med myndighter o s v??
låter som ni måste mogna till er både du och pappans sambo, det här gäller inte er utan sonen, var stark och sätt inte era egna intressen och konflikter före sonen. han (och dottern också naturligtvist) är viktigast i det här.
angående familjemedlemmarna på pappans sida. skit i dom. det är bara att säga att du går på begravningen för att stötta dina barn, gillar dom det inte so what? du är där för dina barn, vad för slags farföräldrar är man om man inte tillåter att sina barnbarns mamma finns där för att stötta dom i den här svåra tiden?
angående 2000:- i matpengar varje månad, tycker jag känns rätt saftigt. förstår om det hade ingått annat i det, typ kläder o s v. men bara i matpengar???
vi är fyra i familjen och klarar oss på just den summan i mat varje månad. så att en 16-åring ensam skulle äta för 2000:- vad lever han på då? en specialdiet utskriven av läkare på entrcoe?? nej, tror det är styvmamman som vill tjäna pengar på honom, att ens föreslå att att adoptera honom...är människan riktigt frisk i huvudet???