Jag tänker att det inte ligger i ordet så mycket som i hur man säger det. Jag säger ofta att jag älskar mina barn, jag tror inte att de kan få höra det för mycket, men jag säger det inte bara som "tomma ord" som "ska sägas", utan jag säger det när jag fylls av översvallande kärlek till dem. Det händer flera ggr dagligen
Jag vill att de ska se i mina ögon och i mit kroppsspråk att jag verkligen tycker om dem när jag säger det. Min yngsta är 11 månader och även om hon så klart inte förstår innebörden i orden, så förstår hon vad jag säger ändå på något vis, eftersom jag lyfter upp henne och ger henne en go varm kram och ser henne i ögonen med värme och lycka när jag säger att jag älskar henne. Hon skiner som en sol och kramar tillbaka. Självklart säger jag att jag älskar dem även i ögonblick som inte är glädjefyllda, men orden ska alltid sägas med värme, inte av slentrian, tycker jag
Självklart ska man inte tala om för barnen att de ska ge ömhetsbetygelser av det slaget, det får de göra när de är redo själva.