Bör min dotter träffa min döende mamma?

Förstår inte barn egentligen mer än vi tror? Kanske är det viktigt för henne att förstå vad som hänt mormor. Jag hade nog tagit med mitt barn och förklarat mycket rakt och enkelt vad som händer. Kanske att du ska förbereda henne noga innan ni åker dit att mormor inte är som vanligt osv. Hon behöver antagligen bearbeta sin sorg sedan hon också och kanske att det blir lättare om hon förstår vad som hänt lite bättre.

Men självklart ska dottern träffa mormor...varför ska hon inte göra det? Du kan inte skydda dottern mot döden och sorgen som kommer, men du kan finnas vid hennes sida hela tiden.

Du kan även kontakta någon begravningsbyra och be om en bok för barnen som förklarar döden.... tror den heter nåt med morfar och fåren? Alla begravningsbyråer har denna bok. 

Hej igen!

Stort tack till alla om svarat. Vi var på sjukhuset en stund nu på dagen och det var jättefint. Mamma vaknade till och blev glad, min dotter hade med sig en ängel och min mamma såg det och sa att det var fint, sedan somnade hon igen. Jag förklarade vad allt var och min dotter fick kolla på alla slangar, prova en sjukhussäng och sedan bjöd personalen på kakor och saft. Väldigt odramatatiskt och lugnt.

Det var en fin stund och jag är glad att jag åkte dit. Så om någon annan sitter i samma val och kval så säger jag bara ta dit barnen! Det är skönt att även kunna reflektera till detta besök när hon i framtiden frågar var mormor är.

Tack igen! 

Skönt att det gick så fint med besöket TS.

Jag vill oxå dela med mig av en erfarenhet i frågan:

En av mina bästa vänner dog hastigt i en stroke. Innan hon gick bort låg hon i respirator i 4 dygn. Hon hade 3 barn, den yngsta var 5 år gammal. Jag pratade mycket med hennes pappa om hon skulle besöka sin mamma på sjukhuset och säga hejdå eller inte. Vi velade fram och tillbaka men kom sedan fram till att det bästa vore om dottern fick träffa sin mamma en sista gång. Detta för att mamma inte bara skulle försvinna. Det blev ett fint (och hjärtskärande) avsked då lillskruttan sjöng för sin mamma, kammade hennes hår och berättade om hur mycket hon skulle sakna henne.

Nu 1 år senare pratar dottern ibland om hur fin mamma var när hon sa hejdå, som en ängel utan vingar!