Vi som försökt ett tag utan plus

Hej tjejer! Har helgen varit bra? Nellin du verkar ha haft roligt iaf :)

Vi har haft en bra helg som avslutades med hemgjord pizza och ett glas rödvin, känner mig lagom sömnig nu och redo för sovdags.

By the way..jag fick en plötslig idé. Skulle vi inte kunna ha en "medlemslista"? Jag har inte stenkoll på vilka som hänger i tråden, det känns som att det är en del och det skulle vara lättare att komma ihåg alla om man kunde se alla på en lista..

Söndermarken: Jobbigt att det är vikten som ställer till det, men som du säger e det nog lika bra att ta tag i det först. Förhoppningsvis kommer ni inte behöva någon utredning efter det! :) Men om det ändå behövs e det ju skönt att kunna få behandling snarast efter utredningen. Så first thing first.. Finns det någon du kan ta hjälp av för att gå ner i vikt? En kompis till mig gick på Xtravagansa och tyckte det var super!

Nellin: När jag och min tidigare sambo försökte få barn tog det verkligen på energin och det kändes ganska hopplöst när vi närmade oss ett år. Vi "försökte" verkligen och det var så frustrerande att hoppas och bli besviken varje månad! Av olika omständigheter separerade vi senare, och nu är jag i försökstagen igen med ny partner. Eftersom jag redan hade erfarenhet av att "försöka" visste jag att jag inte ville uppleva samma försöksstress igen. Så vi har verkligen försökt ta det som det kommer, och det har varit så mycket skönare! Så jag tror verkligen på att ta en paus och ta det lite lugnare. Jag testar aldrig med ÄL-stickor (ser på mitt sekret när jag har ÄL), och gravtester skulle jag bara ta om mensen verkligen var sen. Det är jobbigare att hoppas på + och testa för att man hoppas så, än helt enkelt vänta på mensen.

Var inte rädd för utredning. Om det är något som går att rätta till relativt lätt lider ni ju helt i onödan. Det finns mycket hjälp att få och utredning betyder ju inte automatiskt IVF. Jag har en vän som försökte länge men när hon fick rätt hjälp att få igång ÄL lyckades de direkt!

Cindy03: Tack för peppandet! Det är ett gott tecken att flera i tråden plusat efter många försök, det finns hopp för oss alla! :)

Maramina: Hittade du något bra ställe att gå till i Göteborg? Vi startade vår utredning idag (i Gbg). Första delen av utredningen gör vi på en privat mottagning, men de har samarbetsavtal eller hur det nu funkar, det kostar samma som offentligt iaf. Beroende på vad testerna visar där blir det remiss till infertilitetsklinik.

Söndermarken: Vad roligt att ni kanske blir stödfamilj! Det låter jättebra att börja som barnvakt först för att se hur allt funkar. När jag växte upp var vi stödfamilj, det började som i ert fall - mina föräldrar ville hjälpa till att avlasta en vän som var ensamstående, men sen blev vi stödfamilj till en annan liten tjej genom någon slags förmedling. Det funkade jättebra! (Vi var stödfamilj till henne i ca 8 år).. Spännande för er! :)

Alicia03: Det är jättesvårt att vänta men försök att hålla dig från att testa så tidigt är mitt råd. Det är jobbigare att få ett minus än att fortfarande kunna hoppas, och är det dessutom så tidigt och det blir minus vet man ju ändå inte om det stämmer.. Inom några dagar får du ju veta ändå. Men jag hoppas att dina symptom betyder det vi hoppas! :)

Hej på er! Det var ett tag sen jag skrev nu men jag har hållt mig i bakgrunden och läst iallafall :)

Inga plus här inte. Men vi köpte en fertilitetsmotor häromdan så det kanske gör susen! Jag funderar på att gå till Hälsokosten och köpa allt jag kommer över som kan underlätta, nu jäklar vill jag att det händer något!

Använder ni er av några "huskursknep"? Jag har hört om rosenrot, apiforce, bisolvon och bidrottninggelé, är det nån som vet vad som hjälper till med vad?

Gällande huskursknep har jag bestämt mig att vänta med allt sånt tills vi fått svar från utredningen. Jag vill inte laborera i onödan!

Sambon segar med att lämna in "sitt" test, när det väl är inlämnat startar utredningen av mig så just nu känns det lite som ett vakum.. Det händer ju ingenting innan han gjort sin del! Vill inte tjata på honom men hoppas han gör ett ryck nästa vecka! (Bokstavligt talat..hihi..)