Vi som försökt ett tag utan plus

Ni som pratar om RMC, pratar ni om Linköping då eller heter det samma sak på andra sjukhus? Är det fler av er som hör till Linköping/Norrköping härinne? Pastell - du skrev att din man skulle lämna blodprov, är det standard att göra det eller brukar det bara tas på henne?

Tar man klamydiatestet via blodprov? Han frågade mig om jag haft det men sa inget om att det skulle testas. Han sa inte heller nåt om prov på maken, bara att lämna spermaprov. Det har han nu fått tid till på sjukhuset iaf, det gick snabbt!

Sen förstår jag inte varför han sa att jag inte har PCO-S när man ska ha ett eller flera symtom enl "symptomlistan". Jag har 3.  

Börjar nog bli dags att skriva en hel lista på frågor att ställa när jag ska dit om nån vecka igen.. 

Ja, just det, såna test har jag sett på apoteteket! Men att han inte gjorde det samtidigt då medan han ändå gröpade runt därnere. Man vill ju inte slänga upp benen fler gånger än nödvändigt liksom!

Hm, mäts S:et med blodprov..? Trodde bara det var de symptom som hade med testosteronet att göra. Vissa har väl inte det? Som det främsta symptomet är ju glesa och oregelbundna cykler. Det kan man ju konstatera utan blodprov.  Eller har alla symptom med testosteronet att göra? Men det kvarstår ju, vissa av symptomen kan man ju konstatera utan blodprov. Åh, så snurrigt allt är!

Fy fasen vilken kväll det blev igår, måste få skriva av mig lite härinne där det finns underbara människor som förstår... Var bjuden på tjejkväll av en kompis som också försöker få barn (men bara försökt ett halvår) igår och hade sett fram emot kvällen massor. Den här kompisen har varit min "ventil" i allt det här och hon vet allt. Det sista jag skrev till henne igår var att det såg SÅ fram emot en kväll där jag helt kunde lägga bebistankar och det svarta hålet åt sidan för en enda kväll.

Hann knappt till fördrinken så kom första tjejen och berättar att hon var gravid. Ja, ni vet ju hur det är... En knapp timme senare kom nästa tjej och berättade att hon också var gravid. Så av 7 pers var 2 gravida, 1 var nybliven mamma (som glatt berättade för oss andra "mammawannabes" att det var viktigt att slappna aaaav och inte tänka på det och inte försööööka. Så hade de bestämt från början och båda barnen hade blivit till på 2:a försöket) och det var första ggn hon var ute sen förlossningen, och 2 av oss försöker få barn för fullt.

Behöver väl knappt nämna att HELA förbannade kvällen blev enbart prat om bebisas, graviditet och hur man lättast blir gravid!! Jag sitter där och har precis fått veta att vi nog kommer få köra ivf osv. Ingenstans mitt i den här yran kunde jag säga en enda ord om våra problem, då hade hela kvällen fallit platt.

Så hela kvällen blev en lång plåga av att hindra tårarna. Fy fan vad ledsen och arg jag var... Ledsen för vår skull och arg på dessa puckade kommentarer som kommer som ett brev på posten... Och arg på min kompis som inte varnade på förhand att 2 graviditeter skulle annonseras under kvällen. För då hade jag avstått från att komma.   Inte heller verkar hon förstå skillnaden mellan henne och mig och varför jag tycker det är så jobbigt efter vårt läkarbesök. Hon har försökt 6 mån och har varit gravid förut. Jag har försökt i 4 år och ska börja med hormoner och sen ivf. Det är INTE samma sak! Usch, usch, usch, usch..... Har bara gråtit och gråtit idag, ända sen jag vaknade. Maken bara kramar och kramar....

Ursäkta att jag skrev så mkt och öste ur mig men det behövdes och jag jag att ni förstår...