Vi som väntar smått i September 2012

Jag har nu i några veckor haft väldigt hög puls på förmiddagarna. Efter att jag ätit frukost drar det igång med 120 slag/min. Orkar inget annat än ligga då. Folk har sagt till mig att eftersom jag har lågt blodtryck ibland så kan pulsen kompensera det genom att sätta igång och klappa. När jag berättade dethär för BM senast så mätte hon min puls, men det var ju eftermiddag då så då var den normal. Vet inte om jag ska vara orolig eller tro på vad folk säger. Känns obehagligt, och jobbigt att aldrig kunna sätta igång och göra något på morgonen, för jag måste ligga.

Gnällinlägg, sorry...

Septemberbarnet blev en agustibebis istället. Igår 5/8 blev vi stolta föräldrar till en liten gosse på 2430 g. Jag fick en snabbt uppseglande havandeskapsförgiftning och var dålig både i symtom och i labprover så beslutet om snitt togs på fm och 13:45 kom gossen. Fantastiskt söt gosse som är såååå efterlängtad. Eeftersom han är 5v tidig så har han fått lite hjälp med andningen för att vidga lungorna men den har han sluppit under natten. Nu hoppas jag att vi får ha honom hos oss idag!!!

Fick äntligen åka hem från special bb, men kan bli inringd om blodproverna visar att mitt hjärta är för överansträngt.. (provet var inte färdigt när jag fick åka hem) Vilket jag tror att det kommer att bli nu om inte annat, för jag kom hem till ett brev från försäkringskassan som säger att jag fått AVSLAG på min ansökan om grav.penning (arbetar som lokalvårdare)..

Jag blir så j*vla less på allt nu.. Är inte direkt lugnare nu efter det beskedet!

Redultatet efter dagens BM besök:
V 32+2
SF: 31 cm (en annan BM som mätt då min ordinarie BM är på semester)
Blodtryck: 115/60
Blodsocker: 6,0
Vikt: +21 kg
Bebis hjärta: ca 140 slag/min

Jag går alltid från BM mer butter än när jag kommer. Denna gång lämnar jag lokalen med tårar i ögonen :'-( jag känner verkligen att det inte är någon som förstår mig. Varken min vanliga BM eller vikarien. Ingen av de har barn och det kanske inte har någon betydelse men det känns för i helskotta inte som om någon förstår något!

Sitter nu på en bänk utanför och lipar i tysthet. Berättar om min oro som jag inte vågat ta upp med min vanliga BM till vikarien om att jag är orolig för att bebis ska vara lika liten som sist då sf måttet aldrig talade om att något var "fel". Får dumma svar tillbaka och ett litet flin emellanåt. Ville bara skrika, känner att de gör mig till åtlöje hela bunten..

Min sf kurva dimper ner för 2:à gången i rad och Infen reagerar för den ligger fortfarande inom ramarna. Hon skyller på att de lika gärna kan vara för att det inte är samma BM som mätt och jo visst kan det vara så men det sjunker bara vilket gör mig rätt orolig. Frågar de om man inte kan få hjälp med remiss eller liknande för ett TUL men det kommer inte ens på fråga liksom. "du får i sådana fall bekosta ett eget UL" säger hon då...

Ah allt blir bara fel min sista graviditet som ska vara lycklig och harmonisk blir allt annat ÄN det... Är så ledsen så att jag får panik, känner mig instängd!

Förlåt för min galla jag just spyr på er.... :-'(

Naggym, här är det inte en möjlighet. Andra städer är väl schystare med sådant. Som BM själv sa idag så blir d "för högt tryck för de där uppe ifall alla skulle springa dit för oron". Helt jävla oempatiskt!!

jag har havandeskapsförgitning 2 plus i protein och högt blodtryck. men får vara hemma. dom säger att bebis mår bra men är livrädd vet en som miste sitt barn i v 40 nu och har lika som ja. så ja sover inte längre och bara gråter typ och idag har bebis knappt rört sig. så nu vet ja inte varken ut eller in