Men kan det inte vara så att hon bara är avundsjuk och missunnsam med tanke på att jag fått henne kastrerad så att hon aldrig någonsin kommer att få egna ungar?
Nä det tror jag inte. Katter har inget behov av att föröka sig för att ha mening med sitt liv. Däremot är hon säkert rädd att du ska göra ditt livs största misstag.
Men jag har ju inte nuppat med någon annan än min man, så det hemskaste jag kan tänka mig är att bebisen också vill bli revisor när den blir stor, typ :-/
Hur vet du att ungen kommer att bli stor. Du kommer säkert att riskera livet på ungen massor med gånger. Tex smutta på 2,2% glögg, eller gå på fest medan barnet är med din mamma. Eller ännu värre, du kanske till och med får för dig att gå och skita utan ungen i ditt knä.
Kanske är det så då, att katten bara vill bespara mig sorgen som det skulle föra med sig om något skulle hända barnet. Älskade katta
Kan vara så. Eller så är katten förståndig nog att fatta att ett barn kan ödelägga hela ditt liv som du känner det idag. När ungen kommer är det slut på det roliga kan jag lova.
En gång hade jag köpt ett par skitsnygga nya högklackade skor. Varje gång jag tog på mig dem så gick katten och strök sig runt mina fötter och jamade "aaaaowww", och efter bara en vecka tramapade jag fel i dem och vrickade foten rejält. Kanske borde ha lärt mig något av det?
Men samtidigt blir det ju inte så bra om jag låter en katt styra helt och hållet. Hur ska jag kunna fatta egna beslut sen när hon är borta om jag itne kan fatta beslut själv nu och stå för dem?
Katten kommer med goda råd. Det är ju upp till dig om du vill följa dessa eller gå din egen väg. Men du borde i alla fall väga in kattens råd. Katter är jävligt mycket smartare än man tror. Katter tänker långsiktigt och väger alltid fördelar mot nackdelar.
Jag tycker inte heller att det är särskilt kul när min tråd förstörs av irrelevanta sidodiskussioner Tiden börjar rinna ut - snart kommer min man att märka något, så jag måste börja bestämma hur jag ska göra. Jag har inte tid att läsa en massa inlägg som inte gör mig något klokare i min situation!
Om jag inte har bestämt mig hur jag vill göra innan han får veta så kommer det att bli jättejobbigt om katten och min man vill olika saker. Vem ska jag lyssna på då? Min man har ingen bättre insyn i framtiden än vad jag har. Men han är ju ändå min man, och barnet är ju faktiskt hans.
Lyssna alltid på katten. Som du vet är män aldrig särskilt logiska. De saknar även planeringsförmåga och verkar ha väldigt svårt för solidaritet.
Väldigt - hon är kastrerad Så jag kan ju förstå om hon tycker det är hyckleri och dubbelmoral och allt möjligt när jag själv blivit på smällen.
seriousally skrev 2011-12-29 13:19:50 följande:
Lyssna alltid på katten. Som du vet är män aldrig särskilt logiska. De saknar även planeringsförmåga och verkar ha väldigt svårt för solidaritet.
Men jag vet ju inte om katten försöker rädda mig eller om hon bara är missunnsam eller avundsjuk. Om hon är rädd att hon själv ska få det jobbigt med ett barn i huset så ser jag ju hellre till att hon har det bra också när bebisen kommit än att göra abort.
A combination of the two. Barnet kommer att förstöra både ditt och kattens liv.