Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

Men alla som säger att de inte alls ser problemet, skulle ni verkligen känna så om det var era män som krävde faderskapstest trots flerårig relation? Skulle ni inte tycka det kändes det minsta jobbigt? Inte testet i sig men känslan av att han inte alls litar på er... Rent hypotetiskt är det ju lätt att rycka på axlarna åt det, har man inget att dölja så låt honom göra testet om han mår bättre av det då. Men jag tänker ett steg längre, önskan om att genomföra testet bottnar ju i en misstro och jag skulle inte känna mig nöjd över att min man misstrodde mig så djupt... kommer det verkligen förändras för att testet kommer tillbaka med rätt resultat? Att barnet är hans är ju inte detsamma som att hon garanterat inte varit otrogen...

Förstår att du är ledsen, har du sagt till honom hur du känner, hur reagerar han på det?

Eh, va? Vilka andra alternativ finns det menar du?

Så bra att det skulle kännas helt ok för dig men själv skulle jag nog känna mig rätt skakad i mina grundvalar... är ju ett ganska tydligt uttryck för att tillit inte finns från sambons sida och vad innebär det för förhållandet i övrigt och framtiden?

Långsökt ja... och tror du verkligen att det är det mannen syftar på när han säger att han haft tvivel länge? Bevis bekräftelse, sak samma, han är inte övertygad om att han är barnets far.