Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

Ja..? Och hur ska du - om du nu är en man - kunna vara hundra procent säker på att inte just din fru skulle kunna ljuga om en sådan sak..? Jag kan faktiskt förstå frestelsen att göra det.

Man drar sig för att göra abort eftersom det kan vara makens barn också. Eller för att man av religiösa eller etiska skäl är Pro-Life. Kanske intalar man sig att det är makens barn även om man inte kan veta säkert. Ett önsketänkande, alltså.

Kanske tänker man att det är bäst för alla att inget säga - kortsiktigt - hellre än att erkänna, när man tänker på vilka konsekvenser ett erkännande kommer att få. Mannen kommer att bli våldsamt upprörd. Kanske slå en..? Det kan bli skilsmässa - och då måste man flytta från villan, kanske gå upp på heltid om man inte jobbat heltid, eller börja jobba om man varit hemma på heltid. Då kan det vara svårt att få ett jobb...

Man kommer att förlora sin socioekonomiska status som fin fru i kärnfamilj... Kanske bli fördömd och övergiven av släkt och vänner när de får veta orsaken till skilsmässan. Finns det andra barn i familjen, så blir de skilsmässobarn med allt vad det innebär. De får lägre status, de måste kanske ryckas upp från skolor, fritidsaktiviteter och kamrater... 

Den andre mannen (som kanske var ett tillfälligt ligg på en finlandsbåt) måste letas rätt på med hjälp av socialtanter. En massa människor kommer under den processen att få veta hur man betett sig. Domen om faderskapet i Tingsrätten blir en offentlig handling som vem som helst kan få ut. Där står omständigheterna kring samlaget i detalj. 

Om mannen hittas måste han pressas att betala underhåll. Vill han ha umgängesrätt måste man låta honom få det med dagens regler - trots att man inte känner honom eller vet hur han är med barn. Annars kan han få handräckning av polis att hämta sitt barn...

I ljuset av detta skulle nog vem som helst frestas att tiga!!!

Jag suckar också uppgivet! Du tror ALDRIG att det har hänt alltså, att en kvinna som lever i ett bra förhållande ÄNDÅ kan få i sig lite för mycket att dricka och bli uppsluppen och pilsk på t.ex. en finlandsbåt..? Och om hon då uppvaktas av en attraktiv man, de dansar tätt intill, och väninnorna bara: "you go girl!"... 

 Du måste vara naiv och oerfaren!

Jag tror att det vore bra om det infördes som rutin på BB, ja, precis som lapis i ögonen på spädbarn. I och med att ALLA barn får lapis, så behöver personalen inte peka ut en enskild nybliven mamma, och förklara för henne varför man misstänker att hon kan ha haft en könssjukdom. Likaså om ALLA tar DNA -testet på rutin. (Dock måste man självklart få neka.)

Fast nu VET vi ju att det i 15 procent av alla fall inte GÅR att ha den tilliten... Och dessutom finns det naturligtvis ännu fler som har varit otrogna, men som har haft vett att skydda sig eller haft turen att inte bli med barn. Eller som gjort abort för säkerhets skull, eller fått missfall eller ett dödfött barn. De 15 procenten är ju bara fall där det blivit fullgångna levande barn av snedsteget... så den verkliga siffran på hur många som är otrogna kan vara den dubbla.

Förresten läste jag i en enkät en gång, att 50 procent sa sig ha varit otrogna i nuvarande förhållande... Och det var ett väldigt stort underlag till den enkäten: flera tusen slumpvis utvalda svenskar i alla åldrar från 15 till 70, eller något sådant.

Men fattar du fortfarande inte..? Det ligger på individnivå, precis på samma sätt som att det är INDVIDER som drar på sig gonorré. Men eftersom inte personalen på BB kan VETA vilka kvinnor det är som har gonorré, så får ALLA spädbarn lapis i ögonen. För säkerhets skull.

Skulle du vilja lägga ner den rutinen också..? Om inte - vad är skillnaden mot att ta DNA-test på alla barn och fäder..?

Ja precis! Jag är övertygad om att det blir mycket dyrare för samhället om det kommer fram senare. Vilket det ju gör i många fall.

Fast det gäller ju BARNEN! Det ÄR ju redan idag så att samhället lägger ner massor av resurser på att hitta pappan, om mamman uppger "fader okänd". Hon KAN inte vägra att delta i utredningen. (Eller rättare sagt: det kan hon, men då hålls underhållsstödet inne under tiden. Kanske även rätten till andra bidrag - där är jag inte säker.) Är detta också "förmynderi" enligt dig..?

Eller det faktum att alla ogifta som får barn tillsammans för första gången, måste gå till soc och prata med en tjänsteman om när barnet avlades, och om de är säkra på att kvinnan inte hade sex med någon annan under den tiden. Och så måste pappan skriva på. Är DET förmynderi..?

Jag ser inget stort steg till allmänna faderskapstest, faktiskt. (Även om man såklart måste få neka, om båda är överens om att det ska nekas.)

Gjorde det..?

Men parallellen kvarstår: att inte ta reda på om pappan är pappan, utan ev. låta barnet växa upp i tron att fel man är pappan, skadar BARNET. Inte fysiskt kanske, men psykiskt.

Precis! Och det är ju också bl.a. för barnens skull: att de inte ska födas med inavelsskador, eller i ett bigamiförhållande (som av naturliga skäl blir mindre tryggt än en normal kärnfamilj).

Vad är syftet då, enligt dig..?