Så elak mot barnen- jag orkar inte mer !!

Vet precis vad du menar, så var det hos oss också!! Tanken att jag inte skulle finnas som buffert mellan dem höll mig länge kvar i ett destruktivt äktenskap. Tillslut insåg jag att det minfält som det var att leva med min ex-make orsakade ständig inre spänning och oro även hos vårt äldsta barn. Jag insåg att även om jag inte finns där hela tiden så kommer minst 50% av tiden vara UTAN den spänningen och det måste ändå vara bättre, och då kunde jag lämna.

Sen blev det ännu mer kaos med mordhot etc så en period har han inte fått träffa barnen alls, och nu är vi i ett läge där han ska få börja träffa barnen igen men med umgängesstöd. Vid oro kan du alltid rådgöra med soc/familjerätten, kanske behövs en utredning, behöver barnen skyddas från honom så finns det hjälp att få även om det är en lång och stundtals plågsam resa. Även psykisk misshandel är misshandel! Skriv dagbok! 

Kommunen ordnar ofta föräldrautbildningar tex Komet för föräldrar som har svårt att hantera konflikterna med sina barn. Du kanske skulle föreslå att ni går en sådan tillsammans. På så vis visar du ju att du också är villig att diskutera, inte tror dig ha facit alltid. Kanske är lättare att få med honom då än om han känner sig inträngd i ett hörn "du fattar ingenting om barn" då han bara kommer i försvarsställning direkt. (även om jag tycker att han inte verkar fatta nåt om barn). Där skulle han ju få diskutera med andra och inte bara med dig, det kanske skulle vara lättare att ta till sig, mindre prestige, kanske.

Lycka till, och kämpa inte för länge, barnens självkänsla grundläggs väl tidigt vad jag förstår, blir svårare och svårare att reparera.