arg son efter en natt hos pappa.

Det låter ju jättejobbigt för er båda. Men om han är så liten måste han väl inte sova över hos sin pappa? Brukar de inte rekommendera växelvis boende först från tre års ålder?

Vad säger hans pappa, har ni pratat om det?

Vill bara bli lite ot med Sanna77 och fråga var du kan ha hört det där om växelvis boende från 3 års ålder? Det läter jättekonstigt?! Blev bara nyfiken - om du kommer på det får du gärna svara annars skickar jag kramar till TS o önskar en trevlig kväll!

ja,det stämmer.från 3års åldern.det har familjerätten sakt till mig också i flera kommuner.

Det kanske inte händer nåt hemskt hos pappa, utan bara är ett tecken på "otrygghet" eller olustkänsla över att behöva åka mellan två boende. Han är ju rätt liten, så det kan ju vara svårt för honom att förstå varför han ska vara ibland hos mamma och ibland hos pappa.

Om du har en bra relation med pappan, så tycker jag du ska ta upp det med honom. Eller det kanske du redan har gjort? Skickar slutligen en kram, för det måste vara jättejobbigt att känna en sån oro för sitt barn.

vi har läst oss till att barn inte ska sova bort ALLS förrens de är åtminstone 2 år. så vi har inte låtit vår son sova bort mer än en gång, och då bara för att han ska få syskon snart... (så han inte får en chock)

Det är en rekommendation från Barnombudsmannen, BO, att växelvis boende bör användas med försiktighet när barnen är under tre år. (BO tillsätts av regeringen.)

Sen är det förstås jätteviktigt att träffa sin pappa ofta för det, men barnet måste kanske inte stanna över natten.

Hej!
Att barn reagerar med ilska när de kommer hem är inte ovanligt, så du är inte alls ensam. Det behöver ju inte betyda att han inte trivs hos sin pappa. Min dotter är jätte arg o stökig efter en natt hos tex. mormor. Hon tycker att det är jätte roligt hos mormor och det går kanon bra under tiden men hon är jätte arg mot mig o min man när hon kommer hem. Jag har också varit väldigt ledsen över hennes betende o undrat om hon trivs bättre hos mormor än hos oss osv. Men jag har fått det förklarat för mig att barn många gånger inte kan handskas med starka känslor, och att hennes betende förmodligen beror på att hon är tryggare hemma och då kan man "bråka" . Så eran son kanske trivs hos sin pappa men är kanske tryggare med dig o då är det du som får "ta smällen" när han kommer hem.
Det blev lite rörigt hoppas att du förstår vad jag menar :_)

Hur länge är han hos sin pappa åt gg??
Kan det va så att han e inne i en "mamma" period??
Har ni samma/liknande "regler" annars kanske det kan ge en otrygghet, något han får hos dig som han inte får hos pappa o pappa kanske säger till?? Tror att dom lär sig att det är olika senare..men tror att han e förliten att förstå att det kan va olika på olika platser.

O sova borta innan dom e 2 e nog beroende från barn till barn o hur dom e i olika perioder i livet. Min son är snart 1½ o har sovit borta en helg utan problem, men det är ju inget som säger att han vill o det funkar när han e 2 eller så.

Du ska nog ta det på allvar o gå till botten med varför han blir sån......Det e ju ett tydligt tecken på att något besvärar honom......

Solklar separationsångestbeteende skulle jag vilja säga. Har du pratat med pappan om detta? Kanske är det för tidigt för er son med övernattningar nu och ni kan försöka lösa det med frekventare dagumgänge?