Trots
Hejsan,
vår son är 2½ år och har precis kommit in i en fruktansvärd trots. Vi vet inte hur vi ska hantera honom. Han lyssnar inte överhuvudtaget på vad vi säger, det är som att prata med en vägg. Jag brukar försöka ta tag i honom och få honom att titta på mig men han bara blundar och skrattar då. Vi har försökt med allt! Vi pratar med honom lugnt och sansat, vi höjer rösten när det behövs och ibland har han fått gått in på rummet, det känns inte bra eftersom det känns som ett straff. Men nu är alla ideer slut och orken också. Jag känner mig så förtvivlad och när han lägger sig på kvällen kan jag ha så dåligt samvete så jag inte vet vart jag ska ta vägen för det känns som man inte gjort annat än skällt hela dagen.
Det blir bara värre och värre för varje dag och har nu börjat välja mina strider till sånt som är farligt, när han slåss eller har sönder saker.
Han skriker, slåss, rivs, nyps och bits ibland. Ibland kan man riktigt se hur han funderar ut vad han ska göra och sen gör han saker som han vet att han inte får.
Vi har haft samma regler och rutiner hemma jämt, ända sen han började krypa och han vet mycket väl vad som gäller och är väldigt väl uppfostrad och duktig när han vill.
Vad beror allt det här på? Vad ska vi göra? Hur ska vi hantera allt?
Jag ska tillägga också att det har varit mycket omställningar för honom den senaste tiden, han har slutat på dagis och är nu hemma med mig sen i November, han ska bli storebror i April, han slutade med napp den 26/12 och valde själv att sluta med blöja den 30/12. Han är jätte duktig med dom sakerna men kan hela det här beteendet hänga ihop med dessa faktorer eller är det bara trots som kommer att ge sig?