Börjar utredning

Hejsan =)'
Vi har fått förfrågningar som varit akuta och då har det gått fort. Det beror helt på barnens situation, ibland har vi fått förfrågningar om vi kan ta emot tex en 15 tjej imorgon! men sen har dom ordnat en annan lösning för barnet och det kommer ingen. Man blir både glad och besviken i en sån situation, glad att det fanns en bättre lösning för barnet, ledsen att man har bunkrat upp rummet med saker som man tror att hon skulle vilja ha....å där står man sen men ingen kommer....man har förberett sina egna barn att imorgon kommer det en tjej som ska bo här med oss....å så kommer ingen.
Så nu har jag lärt mig den läxan =) så nu talar jag inte om för mina barn längre förrän dom nästan står på trappan utanför.
Lycka till för det är ett helt underbart givande uppdrag

Vi har tagit emot barn som också har påbörjat utredning om diagnos och även barn med diagnos, men jag tycker att man har fått  mycket hjälp och stöttning under uppdraget.

Det har jag suttit och funderat på många gånger varför kanske inte bio familjen fått den dygnet runt stöttning vi fått, då kanske inte så många barn skulle bli placerade.

Det låter som du är riktigt rustad för detta =) Jag har själv också jobbat med människor i många år, jag skulle inte beskriva det som ett val i livet utan ett kall =)

Sen vill jag gärna skriva ett par ord till anonym blää....det är tråkigt att du har dåliga erfarenheter av familjehem men alla är inte lika.
Jag har aldrig tyckt illa om någon bio förälder....jo en faktiskt men det var innan jag blev familjehem och det var min biomormor....min mamma var familjehemsplacerad. men det är en annan historia det =)
mvh

Detta var juh inte kritik mot mitt inlägg....men det känns som det är ganska vanligt här inne på forumet, allt ska vändas till det negativa.
vad tråkigt!!!
kan du inte se det positiva istället, barnet får någonstans han kan kalla hem, kanske bara för en stund men i alla fall.
Har han biofamilj som kan stötta pojken kommer det juh att visa sig snart. Men kanske biofamiljen inte kan vara där just nu.
Jag hoppas som du spännande sa i början: att pojken får ett hem snart. mvh

hahaha..........ibörjan blev jag riktigt ledsen när jag hörde att att man hade en sån bild av familjehem och jag undrar om jag inte disskuterar samma sak med samma människor faktiskt.
jag har även haft alias anonym familjehemsmamma och då förklarat varför jag ville bli familjehem........till slut blir man bara less....vill ni tro att jag tjänar pengar å då grova pengar på andras barn tro det då!!

jag ringde redan till ett socialkontor när jag var 21 och undrade om vi skulle kunna bli avlastningsfamilj eller något liknande....han skrattade åt mig lite och undrade varför? jag var den yngsta att ringa och fråga något sådant
Just då var jag gravid med mitt andra barn och dom hade som policy att inte ha småbarnsfamiljer, men han sa till mig då, att ring när din lilla är någe år, för vi är jätteintresserade.

Jag ringde 8 år senare....och nu jobbar jag som familjehem, och det funkar jättebra.
ett spännande och annorlunda jobb som gör att man funderar på vad man jobbar med?....vi gör bara det vi alltid har gjort med ett undantag vi har en främling hos oss som sedan blivit som en familjemedlem som sedan ska flytta hem och då börjar vi om igen......en först spännande nervös känsla sen blir det vardag sen blir det en uppslitande men härlig känsla när barnet fått flytta hem. Vi har haft en jättebra kontakt med biofamiljen så man får uppdateringar om hur det går och att det funkar i familjen igen.....då känner jag att man gjort skillnad.

jag säger som jag skrivit förut jag känner mig inte bättre än någon annan jag kanske bara har haft turen och fått andra förutsättningar och ödet på min sida....

om du jobbar inom detta har väll du anmälningsplikt om du märker missförhållande i familjehem eller?
Jag tror inte heller att anonym har jobbat eller jobbar inom detta.