Vi som nyligen förlorat våra änglar
Hejsan. Tänkte höra om det finns några fler här inne som förlorat sina änglar? Vi förlorade vår underbara son Anton i v. 24 (23+1) han levde endast i 30 min utanför magen
-
-
Svar på tråden Vi som nyligen förlorat våra änglar
-
Tusen tack =)
-
Hej,
Ser att det finns en fb-grupp för änglaföräldrar, hur blir jag medlem där? . Jag förlorade vår lilla flicka i magen i v 39 den 16 februari i år.
mvh Erika -
Kerstin 565 skrev 2012-03-04 17:36:39 följande:Beklagar verkligen det som hänt er!!
Vi förlorade våran son i V36 efter att gjort flera CTG som inte var riktigt bra. Så gjordes det sista och inget hjärtljud kunnde hittas längre! UL visade det jag aldrig trodde skulle hända hans hjärta hade slutat slå! :´(
Helen finns en grupp på FB där vi kan prata om ALLT! Du är välkommen om du har FB! <3
Den är låst och hemlig så allt vi säger där stannar där! -
Hej, vi förlorade vår Levi för lite mer än två månader sen. Se gärna mer på levijadeblom.tk
Björn -
Jag måste bara säga till er allihop att jag tänker på er och livet är orättvist. Jag är så ledsen för er skull.. Skickar massa varma kramar <3
-
Jag förlorade min dotter i v29 pga moderkaksavlossning för lite drygt 2 veckor sen....
-
Jag har också förlorat en dotter i vecka 23, för lite drygt 2 veckor sedan. Vet inte varför, kanske får vi svar efter obduktionen men det vet man ju inte, oftast hittar man väl inga fel vad jag har förstått
..känns som om jag håller på att brista, finner ingen mening i tillvaron längre. -
Läser och lider med er. Jag förlorade vår son i utdrivningsskedet under förlossningen (bf+8) den 12 feb 2012. Jag visste hela tiden under graviditeten att något inte var som med dom andra två jag fått tidigare, men ingen ville lyssna på mig. Det visade sig att han var en stor grabb på 5660 g o va 57 lång. Han fastnade med axlarna o där dog han antagligen. Läkarna var förbryllade över hans storlek då jag inte har diabetes eller hade förhöjt socker under graviditeten. Att han blev så stor är ett mysterium och vi får aldrig veta riktigt vad som hände och varför han inte klarade sig.. Jag sörjer nåt otroligt och vet inte hur jag ska orka leva. Längtan efter en bebis lever kvar tillsammans med sorgen. Jag väntar fortfarande och hoppas på att bli gravid igen snart.
Stor kram till er alla!!! -
Usch så fruktansvärt det måste vara :( Jag beklagar sorgen och hoppas att du snart blir gravid igen!Linn 077 skrev 2012-05-31 00:17:19 följande:Läser och lider med er. Jag förlorade vår son i utdrivningsskedet under förlossningen (bf+8) den 12 feb 2012. Jag visste hela tiden under graviditeten att något inte var som med dom andra två jag fått tidigare, men ingen ville lyssna på mig. Det visade sig att han var en stor grabb på 5660 g o va 57 lång. Han fastnade med axlarna o där dog han antagligen. Läkarna var förbryllade över hans storlek då jag inte har diabetes eller hade förhöjt socker under graviditeten. Att han blev så stor är ett mysterium och vi får aldrig veta riktigt vad som hände och varför han inte klarade sig.. Jag sörjer nåt otroligt och vet inte hur jag ska orka leva. Längtan efter en bebis lever kvar tillsammans med sorgen. Jag väntar fortfarande och hoppas på att bli gravid igen snart.
Stor kram till er alla!!!
Kram! -
Lider med alla i denna tråd såklart, vi sörjer nog alla på olika sätt men den smärtan jag bär på och den sorg som jag känner skulle jag inte önska min värsta fiende att känna.
sänder en tanke och tänder ett ljus för alla våra små änglar!