Bostadsrätt och samboskap

Hej,

Jag vill få lite åsikter kring min och min flickväns dilemma angående eventuellt samboskap vid bostadsrättsköp.

Det är som så att innan jag träffade min nuvarande tjej hade jag tänkt köpa en bostadsrätt. Det börjar snart dra ihop sig tills dess att jag har till kontantinsatsen för en tvåmiljonerslägenhet. Jag har inte funderat på att köpa den tillsammans då jag alltid räknat med att ha pengarna själv, plus att tjejen inte alls har lika mycket sparat som jag. För mig har det alltid varit naturligt att jag äger bostadsrätten och att hon flyttar in, sen kan eventuellt nästa bostadsköp delas och avtalas..

Problemet är att hon inte alls går med på det här och vill inte vara inneboende. Hon säger sig kunna få 50 000 av sina föräldrar för att sen äga en mindre del av bostadsrätten själv, d.v.s 1/5 eller 1/6. Jag ser inga fördelar med detta för mig. Jag har råd att köpa den själv och eftersom vi inte varit ihop i många år samt inte varit sambos känns det säkrare för mig att inte dela. För henne är det en självklarhet och trygghet att gå med i bostadsköpet. Hon tycker även att det är väldigt konstigt att jag inte vill deläga med henne.

Vad tycker ni? Har någon uppenbart fel? Ska jag stå på mig?

Hoppas detta är rätt forum :)

Uppskattar all feedback. Hoppas jag har med all relevant information.

cos

Äldre 2 Feb 23:08

#2

Toppen9 skrev 2012-02-02 22:51:44 följande:

Hur länge har ni varit tillsammans? Bor ni ihop idag?

Hur har du tänkt med hyra/amorteringar på lägenheten? Ska ni dela rakt av, ska du ensam stå för den summan eller delar ni på hyran och du tar lån/amortering själv?

Visste att jag glömt lite :)

10 månader och nej, särbo.

Som jag tänkte mig delar vi avgift, jag står för räntan eftersom det blir min lägenhet. Det tror jag dem flesta ser som rätt schysst deal. Hon vill att vi delar avgiften på hälften och räntan då motsvarande hennes del, säg en sjättedel t.ex, jag står för resterande, d.v.s min del av lägenhet. Givetvis att vi köper tillsammans men avtalar om hur stor del man äger var...

cos

Äldre 2 Feb 23:29

#7

Jag tror i och för sig inte att det gäller då vi inte är sambos idag. Det borde inte gå att uppvisa något tidigare samboska och således inget som säger att vi varit ihop innan lägenheten införskaffades. Oavsett tänkte jag kolla upp eventuella avtal och är helt med på att det inte bara räcker att sätta ett visst namn på lägenheten.

Hon har gått med på att avtala förbi sambolagen på det sätt man nu gör det på så att det blir korrekt fördelning vid eventuell separation.

cos

Äldre 2 Feb 23:40

#11

Colisa skrev 2012-02-02 23:34:25 följande:

Men du har väl inte köpt bostaden än? Det spelar ingen roll om ni varit ihop innan om ni flyttar in tillsammans, det är ju ganska vanligt att man bor var för sig och sedan flyttar ihop i en nyinförskaffad bostad.

Nej. Nu när jag läst lite i lagboken verkar det inte som att man måste vara sambon tidigare. Lite konstigt eftersom man då alltid borde kunna hävda samboskap, även i fall där man faktiskt ägt en bostad innan man blivit ett par? Nåväl, egentligen inget problem, hon går med på att avtala fördelningen så som vi investerar i bostadsrätten, dvs kanske 1/6 till henne och resten till mig.

cos

Äldre 3 Feb 11:32

#16

pipon skrev 2012-02-03 05:59:33 följande:

Hennes perspektiv är ju att hon står utan bostad om ni gör slut. Säger hon upp en hyresrätt för att flytta ihop med dig utan att köpa in sig på lägenheten så har hon ju tagit bort sig själv från bostadsmarknaden. Gör ni slut blir hon hemlös. Köper hon in sig har hon förhoppningsvis möjlighet att få ut lite till en handpenning till en bostadsrätt om ni gör slut. Dessutom säger sättet man ser på frågan något om hur mycket man tror på förhållandet. Ditt perspektiv verkar utgå från att ert förhållande kommer att ta slut. I och med att det är en sådan liten del hon kommer att äga så kan du ju lätt köpa ut henne om det skulle ta slut. Du förlorar inte på det, hon vinner, men det verkar vara det du vill undvika?

Jag tycker inte att ni ska flytta ihop. Ni verkar inte vara på samma plan, du verkar inte vilja se hennes perspektiv och jag förutspår att den här frågan kommer att sätta griller i huvudet på henne om din seriositet och det kommer att leda till osämja och misstro i framtiden. Prata igenom det hela ordentligt. Vänta och se hur förhållandet utvecklar sig. 10 månader är kort tid, ni kan flytta ihop senare när ni känner varandra bättre.

Förvisso, men samtidigt försvårar det för mig med. 50 000 plus eventuell amortering och investering kan man kanske lösa, men det förenklar inget direkt. Det är inte så illa att hon blir hemlös (föräldrarna bor nära) eller att de investerade pengarna direkt ger någon fördel. Om man inte tänker sig att hon ska köpa ett hyreskontrakt.

Ja, det handlar mycket om att vi varit ihop en ganska kort tid, och inte varit sambos alls. Jag är realistisk och känner att vi inte kan veta hur det funkar i praktiken när vi flyttar ihop.

Bella99 skrev 2012-02-03 10:15:09 följande:

Håller med ovanstående skrivare!

Hur seriösa är ni med förhållandet?

För mig så låter det som hon är det en som tar den seriösa sidan av detta och vill gå in i ett samboskap med det hon kan erbjuda. För mig låter det självklart att göra samma sak om jag hamnar i den situationen. Kan absolut förstå hennes oro över att säga upp ev hyresrätt och som sagt ta sig av bostadsmarknaden.

Vet hon om att du inte vill dela BR med henne? Tyvärr så låter det inte som detta förhållandet kommer att hålla då ni verkar vara på helt olika plan om det. Du får nog tänka till ordentligt. Hur reagerar din flickvän på allt detta?

Ja, hon vet. Min fråga kommer från vår diskussion och det var där de olika åsikterna framkom. Inte vill berodde mest på att jag delvis hade tänkt köpa bostadsrätt även innan jag träffade henne, och delvis för att under en lång tid hade hon inga pengar att bidra med. Därmed var det aldrig aktuellt att dela. Att hon plötsligt har pengar är en ganska sen utveckling. Jag kanske är lite fast i min tidigare linje att jag köper BR själv och att hon flyttar in.

cos

Äldre 3 Feb 12:26

#18

Bella99 skrev 2012-02-03 11:58:41 följande:

Jag är inte säker på att 10 mån ger mer garanti än 10år. Saker kan alltid förändras. Tror dock ändå det är viktigt att ni bestämmer er för om ni skall satsa på det eller inte och att båda isåfall går in med samma inställning. Just nu känns det lite som du har inställningen att det kommer att ta slut förr eller senare i vilket fall?

Nu vet jag inte hur gamla ni är eller hur era liv ser ut annars, har båda fasta jobb? Antar att det inte finns barn med i bilden?

Hon tar ju en större risk än dig om hon går med på att flytta in och säga upp sitt hyreskontrakt och ha i princip 0 rättigheter i erat boende. Din risk verkar mest vara att det kan bli krångligt för dig vid ett ev utköp. Löser ni ett smidigt kontrakt som är juridiskt bindande vem som äger vad och att ev värdehöjningar kommer fördelas procentuellt som ni gick in så ser jag inte hur det kan bli krångligt. Har du råd att köpa hela själv idag, så kommer du även ha råd att lösa ut hennes bit om det behövs. Ni kan även skriva i avtalet att hon inte kan begära mer än det som anses skäligt eller kräva försäljning utan att du får en chans att lösa ut hennes del. Med skäligt så är det ju baserat på den procenten hon gick in med, samt ev värdeökningar om ni renoverar eller om marknaden går upp. Då kan hon ha en chans att göra en investering om bostaden stiger i värde rejält under några år. Spontant så verkar det som hon ändå är villig till att det skall vara en rättvis fördelning och försöker inte komma undan med att få rätt till mer än det hon lägger ut.

Men främst kan jag tänka mig att det för henne handlar om den psykologiska biten av att känna att det är hennes hem också. Likaväl som det för dig verkar vara svårt att tänka dig att det inte bara kommer vara ditt. Så det är nog där ni i första hand får lösa problemet, verkar lite som det finns misstänksamhet och oro ifrån bådas håll. Jag tycker du skall ta och prata igenom det ordentligt med henne. Bostadsköp tillsammans är en stor sak och ingenting ni skall göra om ni inte har samma riktning på förhållandet. Tyvärr tror jag som någon skrev ovan att detta kommer göra att mera misstänksamhet växer fram. Känns som du ser detta lite som att du skall vinna och få fördelar över din flickvän. Antar att du i grunden även vill att hon ska kunna få fördelar i sitt liv och inte behövs flytta hem till dina föräldrar. Annars är det något fel. Har detta mera blivit en principsak?

Jag ser inte varför det behöver vara en inställning om att det tar slut; det är en risk. Man kan även vända på steken och säga att om man inte vågar vara inneboende är man orolig att det ska ta slut. Det går åt båda hållen.

Vi är båda 27, har fast jobb och inga barn. Jag tjänar betydligt bättre i grunden, samt att hon jobbar ca 80%, om det spelar någon roll.

Jag antar att det för mig kanske handlar om att det känns som en försämring. Som nämnt tiidgare har jag tänkt köpa bostadsrätt även tidigare, och det har som efterkonstruktion blivit att hon flyttar in. Sen har hon - efter samtal med vänner och bekatna - ändrat instälning till att hon absolut måste vara delägare. Å andra sidan har jag fått tips av mina vänner och bekanta att inte deläga när jag ändå kan äga hela själv.

Det är ganska jobbigt att diskutera och det blir ju snart dålig stämning. Båda har ju sin åsikt, som i princip är varandras motsatser. Det är lite svårt att kompromissa också. Det är dock bra med neutrala åsikter här, tror det är absolut något som kan påverka mitt beslut i längden.

cos

Äldre 5 Feb 21:18

#20

Har funderat och pratat lite nu och kommit fram till att vi skriver avtal, det funkar för båda parter. Det är som nämnt tidigare ingen omöjlighet att betala 50 000 ifall det värsta skulle hända, och hon får också en säkerhet.

Bostadsrätt och samboskap

INNEHÅLL